– Jag förespråkade att vi skulle börja plantera hallon. Min man Rade var anställd på ett företag, men jag ville ha något eget. Efter några år förlorade Rade jobbet och efter det började vi vidga verksamheten, berättar Suada om hur hon startade sin hallonsatsning.
Hon har nu 4000 sommarhallonväxter och 1200-1300 hallonväxter som växer på hösten. Nyligen började hon även odla björnbär.
Hallon är säkrast att odla
– Hallon är oförutsägbara, som många andra frukter. Du vet aldrig vad som kommer att hända med inköpspriset och försäljningspriset. Trots allt var det säkrast att arbeta med hallon. Numera har nästan varje familj runt omkring här hallon, men vi började arbetet redan 2001, säger Suada.
Hon bor i byn Kravica i Bosnien Hercegovina med sina två vuxna söner och har en dotter som är gift och bor med en egen familj. När det är dags att plöja åkrarna, klippa gräset och plocka hallonen är alla där och hjälper till. Ändå utförs det mesta av det dagliga arbetet av Suada själv och hennes man.
– Mitt arbete startar runt 5 -tiden på morgonen och varar hela dagen, beroende på arbetsbelastningen. Under vintermånaderna är det lättare, vi har lite tid att vila, komma ikapp med sömnen eftersom vi inte jobbar så mycket. Sommarmånaderna är ansträngande. På plockningssäsongens högtid ägnar jag nästan hela dagen åt hallon, säger Suada.
Suada skördar hallon. Foto: Senad Piric
Så har pandemin påverkat odlingarna
I år har familjen registrerat sin hallonodling som ett kommersiellt företag men Suada menar att coronapandemin har påverkat deras arbete mycket. Innan pandemin hade familjen ett nätverk av människor som köpte deras hallon men under nedstängningarna stannade plötsligt allt upp. Suada menar att det liknade tiden under kriget. Familjen var osäker på om de hade tillräckligt med mat för att försörja sig själva.
– Allt var verkligen begränsat. Vi kunde inte gå någonstans, och ingen kom till oss. När det gäller arbetet påverkar det oss fortfarande. Folk älskar att äta hälsosamt, men många är rädda för att komma hit på grund av rädslan för infektion, säger Suada.
Hon är tacksam för stödet från We Effects partnerorganisation Vive Zene under den svåra perioden. Som svar på Coronakrisen delade Vive Zene ut grönsaksplantor och mineralgödsel till 65 landsbygdskvinnor från alla etniciteter som bor i landet. Suada var en av dem.
– Vi är tacksamma för maten vi fick ur plantorna, som tur var växte allt fint. Vi har tillräckligt med grönsaker för att försörja oss själva, det kommer att räcka till vintern, och vi kommer till och med att kunna sälja lite, säger Suada.
Kreativa bönder
Tillgång till marknader är ett annat område där de får stöd från We Effects partner Vive Zene, genom utbildningar och mässor. Marknaden är Suadas stora oro, priset varierar konstant. Osäkerheten ger dock ibland överraskande resultat och bönderna visar prov på uppfinningsrikedom och motståndskraft. Suada berättar att priset på björnbären ett år var så lågt att hon bestämde sig för att inte sälja dem. Naturligtvis ville hon inte att allt skulle gå förlorat, så hon kom på en idé – att göra vin av det!
– Vi gav bort några flaskor till våra vänner. Sedan ville de köpa vinet och började ge det till sina vänner och en sak ledde till en annan. Vi började göra större mängder. Allt vi gör nu säljer snabbt ”, säger Suada stolt.
Hon är hoppfull för framtiden och vill ytterligare förbättra sitt arbete på området. Suada hoppas på att kunna bygga bevattningssystem och lägga över skuggnät för att förbättra produktionen ytterligare.
