En kvinna håller upp en väv framför sig.

Kvinnorna i Mabele väver nya drömmar

Charity Tapera har startat en liten verksamhet med dukar och barnkläder som hon virkar. Foto: Niclas Ericsson
Charity Tapera har startat en liten verksamhet med dukar och barnkläder som hon virkar. Foto: Niclas Ericsson
Mjuk bomull som stryker mot huden. Den känslan känner många varje dag; lakan, handdukar, underkläder – bomullen finns så nära oss. Men det är kanske inte lika ofta vi funderar över vilka villkor de bönder som odlar bomullen har.

– Jag har odlat bomull i mer än 20 år. Men att odla på kontrakt ger nästan ingenting, 80 öre per kilo, säger Anna Munjeya, som är 52 år. Hon möter oss tillsammans med en grupp kvinnor från byn Mabele i Zambia. De nickar, alla känner till systemet.

Bomull odlas som regel på bindande kontrakt med stora företag. De erbjuder skampriser och säljaren får inte gå till någon annan. Ett helt års slit kan ge så lite som 800 kronor, beroende på hur stor bit markbonden har, hur skörden faller ut och vilka priser som erbjuds. Varför ställer någon upp på det?
– Det här är inte kontrakt som förhandlas, som i er del av världen, förklarar Joseph Nkole, från bomullsböndernas egen organisation, CAZ. Han ger mig en lång sorgsen blick.

– Bolagen bara säger ”Så här är det” och sticker kontraktet i handen på bonden.

Bomull, en livsförsäkring för fattiga bönder i Afrika

Det är de allra fattigaste av Afrikas bönder som internationella handelsbolag kan utnyttja på det här sättet. Bönder som sällan har något alternativ. Bomull tål torka och klarar sig på leriga jordar. Bomull kan odlas i liten skala och kräver nästan inga investeringar. Den är lätt att sälja. Har man bara råd att bespruta mot skadedjur är inkomsten i april eller maj ganska säker, hur liten den än är.

Man skulle kunna säga att bomullen är de fattiga böndernas livförsäkring. I maj brukar förråden från förra årets skörd börja sina – och nästa skörd av majs kommer inte förrän i augusti. Utan de där 800 kronorna hade familjen fått gå hungrig. CAZ kämpar för att bryta bolagens makt så att bönderna ska få rimliga villkor. We Effect stödjer deras arbete tack vare pengar från svenska givare. För ett år sedan startade CAZ ett bomullsrenseri, som ägs av deras medlemmar. Och nu får de upp till fyra gånger så mycket betalt.
– I våras fick jag 12 000 kronor för skörden. Jag köpte en generator, så nu har vi el hemma och kan pumpa upp vatten från brunnen, förklarar Anna Munjeya.

Utbildning i ledarskap

El och vatten är det inte många som har i Mabele. Det är en isolerad och fattig by, där invånarna bor i runda lerhyddor med stråtak. En hydda för familjen och en hydda för att laga mat i. Det tar en dryg halvtimme att ta sig dit på leriga vägar från närmsta landsväg, rakt ut i den kompakta grönskan som frodas under regnsäsongen. Många bönder i Mabele får sin enda inkomst från bomullen, som de odlar på någon hektar eller två. Anna Munjeya odlar bomull på drygt tre hektar och får en större skörd än de flesta i byn.

CAZ arbete har skapat förändring här. Skördarna har blivit större, tack vare god rådgivning. Inkomsterna ökar. Men det viktigaste med CAZ är inte pengarna, fortsätter Anna Munjeya. I Zambia görs 70 procent av arbetet med bomullen av kvinnor. Men när skörden ska säljas är det av tradition oftast männen som sköter affären och även bestämmer över inkomsten. För att ändra på det erbjuder CAZ kvinnorna i byn utbildning i ledarskap och affärer – att starta eget, till exempel.
– Jag har fått lära mig hur man räknar ut vad som är affärsmässigt. Och ledarskapsträningen har lärt mig att förhandla, att lyssna på människor och vara ödmjuk, säger Anna Munjeya.

Lär sig väva för att starta eget

En lång, blyg kvinna har kommit till mötet. Linety Mali är 42 år och har man och åtta barn. Hon är en av många i byn som vill gå med i studiecirklarna för kvinnor, där de också får lära sig att spinna och väva.
– Jag vill kunna sälja saker som filtar och sjalar. Min dröm är att kunna bygga ett riktigt hus, säger Linety. Hon tittar med stora ögon när Anna visar hur man spinner bomullen till tråd. Tråden kan kvinnorna virka eller väva saker av, som de kan sälja. Och det är inte bara Linety som tittar på med stort intresse. Hälften av kvinnorna som har kommit till mötet har redan lärt sig väva, den andra hälften hoppas få chansen så fort som möjligt.

I årtionden har kvinnorna i Mabele odlat bomull, som de inte har kunnat ta till vara själva. Kontraktsodlingen har gjort att bönderna inte kunnat behålla någon bomull – skörden tillhörde bolaget, punkt slut. Det fanns alltså ingen anledning att lära sig spinna och väva, inte förrän nu, när bönderna börjar göra sig oberoende. Tack vare CAZ arbete och stödet från We Effect är kvinnorna i Mabele på väg att bli affärskvinnor med egen tillverkning. Det är en liten revolution som har kommit till byn, det ser man i kvinnornas ögon.


We Effect arbetar med bomullsodlande bönder i Zambia, Moçambique, Malawi och Uganda, genom deras lokala organisationer. De hör till de allra fattigaste bönderna – och utnyttjas hårt genom storbolagens orättvisa kontrakt. Därför är det effektiv och kraftfull fattigdomsbekämpning att stödja bomullsböndernas kamp för bättre villkor.

Vill du hjälpa Linety och andra kvinnor i Zambia att få utbildning i ledarskap och affärer? Utbildningen sker i fem steg och varje delkurs för en kvinna kostar 175 kronor att genomföra. Många vill vara med, så ditt stöd behövs. Här kan du ge en gåva till We Effects verksamhet. Du kan också välja att bli månadsgivare.

Zambisk bomull
Zambisk bomull har god kvalitet och mellanlånga fibrer. Den köps upp av stora handelsbolag och säljs vidare för att blandas med längre bomullsfibrer, ofta i textilindustrin i Asien. Det gör att zambisk bomull kan finnas i nästan allt du köper i svenska butiker, från kläder till lakan och handdukar.

Kontraktsodling
En bonde som odlar bomull på kontrakt får frön, gödningsmedel och bekämpningsmedel på kredit från företaget som står för kontraktet. Det gör att det inte krävs någon investering och det lockar de fattigaste bönderna att odla på kontrakt. Men företagen får också ensamrätt på att köpa bomullen till det pris de själva sätter, bonden har inget att säga till om.

Jämställdhet Zambia
70 procent av arbetet med att odla bomull i Zambia görs av kvinnor, men som regel är det männen som säljer bomullen och bestämmer hur inkomsten ska användas. We Effect och CAZ vill ge kvinnorna större makt genom att öka deras kunskaper om hur affärer och ledarskap fungerar, så att de kan hävda sig mot sina män. Ett annat mål är att kvinnorna själva ska bli företagare. CAZ arbetar för att kontinuerligt höja andelen kvinnor som är medlemmar (38 procent år 2016). CAZ arbetar med jämställdhet i alla led i organisationen och 50 procent av de lokala ledarna är kvinnor.