Självhushåll och byteshandel räddade från hunger

Irma Torres Fotograf: Philip Krook
Irma Torres Fotograf: Philip Krook
Irma Torres rättar till bärselen med hennes nyfödda bebis samtidigt som hon visar upp några av alla de olika grödor som hon odlar på hennes mark. Majs, bönor, örter och en mängd olika frukter samlas på bordet intill henne.

— Målet med att ha alla dessa grödor är först och främst för att ge mat åt min familj, berättar Irma.

Och just detta har visat sig vara livsviktigt under det senaste året efter att coronapandemin paralyserade hela världen — inklusive den lilla byn Xesiguan i Guatemala där Irma och hennes familj bor.

Irma Torres Fotograf: Philip Krook

Odlingarna räddade i coronakrisen

Innan pandemin hade kvinnorna i det lilla bondesamhället varit vana att sälja sina produkter på den lokala marknaden. När de inte längre kunde göra det, förlorade de plötsligt en väldigt stor del av deras inkomst. Det faktum att en stor del av Irmas odlingar är ämnade för eget bruk har räddat hennes familj under coronakrisen och gjort att de inte behövt gå hungriga.

— Vi har egentligen inte saknat något i vår dagliga föda för vi har nästan allting här hemma. Och det vi inte har haft tillgång till har vi kunnat byta till oss från andra här i byn, säger hon.

Tomat, lök och chili är exempel på råvaror som Irma har kunnat byta till sig under pandemin och samtidigt förse andra med råvaror som de inte har haft tillgång till. Majs mot bönor, tomat mot chili och lök mot örter är bara några exempel på hur kvinnorna i Xesiguan har hjälpt varandra att se till så att familjerna i det lilla samhället inte gått hungriga under coronakrisen.

Säljer grödor till skolmat

Allt som Irma odlar är dock inte för eget bruk. Två tredjedelar är till för försäljning. Förutom den lokala marknaden säljer hon även sina grödor till matbespisningen i skolor i närheten. Efter en del övertalande fick byns kvinnogrupp — där Irma är ordförande — möjligheten att sälja sina produkter till dessa skolor. Detta har visat sig vara ett lyckat initiativ eftersom det inte bara gynnar den lokala ekonomin utan även är till stor ekonomisk hjälp för kvinnorna.

— Innan hade vi kvinnor ingen inkomst utan vi var praktiskt taget beroende av våra makar. Vi hade inte heller möjligheten att kunna delta i ekonomiska aktiviteter på samma vis som vi gör nu. Nu har vi pengar att köpa saker vi behöver som till exempel skolmaterial till våra barn och produkter som vi kvinnor behöver. Detta är något som vi i kvinnogruppen har kämpat för länge, berättar Irma.

Odlingarna gör kvinnorna mer självständiga

We Effect stöder Xesiguans kvinnogrupp genom partnerorganisationen Utz Che’ som har gett kvinnorna utbildningar i kvinnors ekonomiska egenmakt och stöd under hela processen som ledde fram till kvinnogruppens avtal med de lokala skolorna. I dagsläget säljer de sina grödor till tre närliggande skolor. Eftersom kvinnogruppen levererar produkter åt runt 50 skolbarn för en period på 50 dagar till ett pris av fyra kronor per barn, innebär det att varje leverans genererar så mycket som 10 000 kronor för kvinnorna att dela på.

Initiativet att få jordbrukande kvinnogrupper att sälja sina grödor till den lokala skolmatsbespisningen är ett initiativ som We Effects partnerorganisation Utz Che’ driver i flera olika byar på Guatemalas landsbygd.