Den ljumma vinden får bomullsplantorna att vaja stilla. I skuggan av bladen ligger en hund och vilar med snabba lätta andetag. Vi står på den gropiga och dammiga vägen av packad lera, precis intill det unga paret Eunice och Moses Tsambas fält i distriktet Salima, i centrala Malawi. Eunice bär sin sovande åtta månader gamla dotter i bärsjal på ryggen.
I vanliga fall brukar paret bomullsplantor nå Moses till axlarna, nu är de endast midjehöga.
– Torkan som drabbade vårt område i början av året gjorde att plantorna inte växte som de skulle, berättar Moses.
För de familjer som enbart livnär sig på majsodling har torkan varit en katastrof. Intill parets tegelhus ligger en hög med nyskördad majs. Effekterna är tydliga. Moses plockar upp några kolvar och visar. Många är ojämna och små.
Det unga paret började odla bomull redan 2015. Vid den tiden var bomullsodlingarna familjens enda inkomstkälla.
– Vi använde vid den tiden lokala frön som gav dålig skörd och det var svårt att få pengarna att räcka till. Odlingen var vår enda inkomstkälla och under ett år med mycket torka så stod vi helt utan inkomst, berättar Eunice.
För många bönder med småskaligt jordbruk är höga kostnader för insatsvaror, som frön och gödsel, en stor utmaning. Eunice och Moses blev tvungna att låna pengar från den lokala spar- och lånegruppen för att kunna köpa frön till årets skörd. I Malawi har investeringsnivåerna inom forskning och fröförädling varit låga och landet är därför beroende av att importera dyra hybridfrön från så långt bort som Indien. I kombination med klimatrelaterade utmaningar är det svårt för många att försörja sig på bomullsskörden och särskilt drabbas kvinnor.
För trots att kvinnor i Malawi står för närmare 80 % av arbetskraften inom jordbruket har de inte samma tillgång och lika deltaganderätt till bomullens hela värdekedja, processen från produktion till försäljning, som män. Ofta arbetar kvinnor med att preparera marken, så och skörda, medan männen är mer framträdande i värdekedjans senare faser, som marknadsföring och försäljning. Kvinnor har begränsad, och saknar ibland helt, tillgång till produktiva resurser, som exempelvis mark och maskiner, och till finansiella tjänster. Kulturella normer och värderingar dikterar fortfarande arbetsförhållandena mellan män och kvinnor, vilket resulterar i att kvinnor exkluderas från ekonomisk utveckling och jämlik möjlighet att ta sig ur fattigdom.
Utbildning som ger resultat
Eunice och Moses är tillsammans med andra familjejordbrukare i Salima och distrikten Mangochi och Balaka, del av projektet “Women Economic Empowerment for Cotton Value Chain”. Projektet implementeras av We Effects partnerorganisation The African Institute of Corporate Citizenship (AICC) och har, som namnet indikerar, som mål att stärka kvinnors och ungas ställning inom bomullssektorn i Malawi. Genom en så kallad genustransformativ approach, en metod där man försöker tackla grundorsakerna till ojämlikhet mellan män och kvinnor istället för att bara behandla symptomen, har fler kvinnor i projektet kunnat anta ledande roller när det kommer till exempelvis marknadsföring. Nu arbetar kvinnor, män och unga tillsammans för att förbättra bomullens värdekedja.
– För oss handlar mycket om att ändra bönders och framför allt kvinnors uppfattning om sig själva. Vi vill att de ska börja betrakta sig själva som kapabla jordbruksföretagare, berättar Driana Guwa Lwanda från AICC.
Genom projektet ska kvinnors och ungdomars tillgång till resurser, finansiella tjänster och rådgivning öka. En viktig del är också att öka kunskapen om klimatförändringar och hållbara odlingsmetoder så att böndernas skördar ökar och ger mer avkastning. Då blir de också mindre sårbara när kriser slår till. Utbildningarna sker primärt genom studiecirklar och förs vidare till andra bönder i området för att så många som möjligt ska nås. Eunice, som är den som tar hand om odlingarna hemma på gården, har deltagit i flera studiecirklar och implementerat sina kunskaper på familjens bomullsfält. Resultatet från utbildningarna syns tydligt med blotta ögat. På andra sidan den dammiga vägen står grannens bomullsplantor. Trots att de är planterade vid samma tidpunkt och i samma typ av jord och klimat når de endast knähöjd.
– Han använder fortfarande de gamla metoderna, berättar Eunice.
Särskild skillnad har tillgången till bättre frön och rätt avstånd mellan plantorna gjort. Och trots att torkan påverkat tillväxten på årets skörd, kommer familjen klara sig tack vare förändringarna de gjort.
Investeringar för en tryggare framtid
Det var 2021, när Moses och Eunice blev en del av We Effects projekt, som de kunde öka sin inkomst så pass mycket att de kunde investera vinsten. Under de två första åren ökade skörden och de kunde spara tillräckligt med pengar för att bygga ett nytt hus. Moses har också kunnat utbilda sig och jobbar numera på det lokala sjukhuset, vilket ytterligare ökat och tryggat familjens inkomst.
– Den ökade skörden och att vara del av projektet har gjort det möjligt för oss att få bättre betalt för bomullen och få tillgång till en större summa pengar vid ett tillfälle. Det har varit avgörande för att kunna göra investeringar, säger Eunice och pekar bort mot det nya huset familjen byggt.
I framtiden drömmer de om att bygga ännu ett hus på den mark de köpt en bit bort, för att kunna hyra ut.
I Malawi kvarstår många utmaningar som hindrar en framgångsrik bomullssektor och för att påverka utvecklingen för landets bomullsodlare har AICC skapat plattformar där bönderna kan mötas med traditionella ledare och beslutsfattare för att nå gemensam förståelse och påverka beslutsfattande.
– De torkresistenta och högproducerande fröerna måste bli billigare, säger Moses.
Om bönderna lyckas påverka beslutsfattare kan vi förhoppningsvis vid vårt nästa besök strosa mellan två bomullsfält som båda når oss till midjan. Eller kanske till och med axlarna.