Avsnitt #13 Vad får maten kosta?  

Not: Avsnittet spelades in innan kriget i Ukraina bröt ut. Situationen har gjort avsnittets innehåll än mer relevant. Kriget är ytterligare ett hårt slag mot människor i fattigdom världen över. Höjda priser på mat och andra förnödenheter leder till ökad hunger och ett försämrat säkerhetsläge. 

Sigrids schyssta recept på Borsjtj och empanadas med potatis och svarta bönor hittar du längre ner på sidan. Alla recept finns också samlade på weeffect.se/schysstarecept

I ett vanligt svenskt hushåll går var åttonde krona till mat. Ju mindre pengar man har desto hårdare drabbas man av stigande livsmedelspriser. Det gäller både i Sverige och i världen. Därför slår stigande matpriser allra hårdast mot människor som lever i fattigdom. 

Under decennier har vi lagt allt mindre del av hushållspengarna på mat. Vi har helt enkelt vant oss vid att mat är billigt. Men nu slår priset på vete rekord på världens spannmålsbörser och priserna i matbutikerna rusar.   

Finns det nån som tjänar på att maten blir dyrare?  Går det att äta både billigt och bra eller måste man välja?   Och är kanske det verkliga problemet från början att maten vi äter är alldeles för billig? 

Gäster

Till vår hjälp har vi  Lars Ericsson, som är vd för Konsumentföreningen Stockholm och som försöker se till att de stigande matpriserna inte slår igenom fullt ut i Coop-butikerna, och Hewan Temesghen, generalsekreterare för Fairtrade Sverige, som vill att vi ska betala matens rätta pris.

Bonden i världen

I varje avsnitt har vi en del som vi kallar för Bonden i världen, för att vi tycker det är viktigt att vi svenska matkonsumenter reflekterar över dem som producerar mat runt om i världen.  

Jamia Salimo är bonde i norra Mocambique och påverkas mycket av stigande matpriser.

Moçambikier som bor på landsbygden lägger i genomsnitt över halva sin inkomst på att köpa mat. För de allra fattigaste går nära två tredjedelar av inkomsten till att sätta mat på bordet. 

Trots att Jamia lägger så stor andel av sina pengar på mat, räcker det inte till en näringsrik kost. Nio av tio moçambikier har inte råd att äta tillräckligt näringsrik mat. Det blir inte heller mycket pengar över till annat. 

– De senaste månaderna har priserna gått upp och jag har spenderat ungefär 1 000 meticais på matinköp per månad, berättar Jamia. I Sverige motsvarar det 120 kronor.  

Småskaliga bönder tjänar ofta så lite på maten de säljer, att den inkomst de får in inte räcker till att köpa de livsmedel de själva inte producerar. Människor som lever i fattigdom har dessutom sällan tillgång till konventionella banktjänster, så om matförrådet eller pengarna tar slut är det vanligt att man tvingas vända sig till familj och vänner för att få hjälp. 

Men Jamia har hittat en form av ekonomisk trygghet. Som medlem i en organisation för lokala bönder deltar Jamia i en spar- och lånegrupp tillsammans med andra jordbrukare.  Alla avsätter en liten summa pengar till gruppen varje månad, och sen turas de om att ta ut större belopp när det behövs. I kriser kan medlemmarna låna från den gemensamma kassan och i takt med att besparingarna växer förbättras medlemmarnas ekonomi.  

Jamia använder till exempel sparpengarna till att investera i att utveckla sitt jordbruk.  

– Jag drömde länge om att dra in el i huset och det har jag nu, berättar Jamia. 

Programledarna

Till vardags är Anna Tibblin generalsekreterare på biståndsorganisationen We Effect, men också en välkänd radioröst genom P1:s Tankar för dagen. Sigrid Bárány är kock, kokboksförfattare och Sveriges Mästerkockveteran.