Bonde med livet som insats

Wilma Mendoza, småbonde och klimataktivist Foto: Carlos Torrez
Wilma Mendoza, småbonde och klimataktivist Foto: Carlos Torrez

Många småskaliga bönder kämpar för sin miljö med livet som insats.

Möt Per Anger-pristagaren Anabela Lemos som kämpat för klimatet, miljön och småbönders rättigheter i Mocambique i flera decennier.

Spelaren kräver godkännande av tredjepartscookies för Youtube. Genom att visa spelaren godkänner du terms and conditions från Youtube

Gå till Youtube

 

Läs rapporten här: Bonderapporten_2022

Foto: Edson Artur

Årets Per Anger-pristagare Anabela Lemos: “Visst är jag orolig för mina kollegor och min familj. Men vi måste fortsätta för vi kan inte ge upp”,

Som miljöförsvarare är Anabela Lemos i Moçambique van vid att utsättas för hot och förföljelser. Men de som vill stoppa henne nöjer sig inte med att bryta sig in på kontoret och stjäla hårddiskar eller ens med att sabotera bilens bromsar. De ger sig även på hennes familj. En av hennes söner har blivit svårt misshandlad.

Hoten tystar inte Anabela Lemos – läs hennes historia 

Klimatförändringarna i kombination med storskaliga ekonomiska intressen gör att trycket på mark och naturresurser ökar i världen. Samtidigt minskar det demokratiska utrymmet och de som står upp för mänskliga rättigheter och för miljön hotas och mördas. Bland dem som drabbas hårdast finns kvinnor, småskaliga bönder och urfolk. Under coronapandemin har många miljöförsvarare gripits när regimer förbjudit protester med hänvisning till risken för smittspridning.

331 människorättsförsvarare mördades i världen 2020 och de som försvarar sin mark och miljö hör till de mest utsatta och utgjorde drygt två tredjedelar av de mördade.

We Effect arbetar i fyra av de länder i världen där det sker flest mord på mark- och miljöförsvarare: Colombia, Filippinerna, Guatemala och Honduras. Där samarbetar vi med organisationer för kvinnor, småskaliga bönder och urfolk. I samtliga dessa länder tvingas bönder bli människorättsförsvarare för att kunna fortsätta odla den bit mark som är deras enda försörjning. 2020 släppte vi den första upplagan av rapporten Bonde – med livet som insats där de beskrev förföljelserna och vi kartlade hoten och våldet kopplat till deras arbete. Denna uppdaterade rapport visar att situationen nu är än mer allvarlig.

 

I Honduras och Filippinerna har kopplingar mellan multinationella företag, den nationella regeringen, rättsväsendet och militären konstaterats när mordfall har granskats. Urfolk och kvinnliga bönder är särskilt utsatta.

Rätten till mark är avgörande för att bekämpa fattigdom och ojämlikhet. Den är ofta orsaken till de konflikter som leder till hot och våld i de länder som denna rapport granskar. Situationen i Latinamerika, där marken är mer ojämlikt fördelad än någon annanstans i världen, måste särskilt lyftas fram. Colombia står ensamt för mer än hälften av morden 2020 och flera andra av länderna i Central- och Sydamerika hör till de farligaste i världen. Även i Filippinerna är markfrågan central i de konflikter som leder till hot och våld mot kvinnor, småskaliga bönder och urfolk. I många andra länder är antalet mord lägre, medan andra former av förföljelser är vanliga. I exempelvis Moçambique är hoten många, men än så länge är antalet fall med dödlig utgång begränsat.

Wilma Mendoza, småbonde och klimataktivist Foto: Carlos Torrez

Kvinnors rätt att äga och kontrollera mark är en nödvändig förutsättning för att nå jämställdhet.

I många utvecklingsländer utgör kvinnor en majoritet av arbetskraften i jordbruket. Trots det utgör kvinnor endast 13 procent av de bönder som äger eller har säker tillgång till marken de brukar. Kvinnors brist på ägande och kontroll över mark ger dem sämre förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringarna.

Kvinnor som kämpar för markrättigheter är dubbla förlorare när trycket på mark ökar samtidigt som det demokratiska utrymmet krymper. Kvinnor möter samma förtryck som män och löper större risk att utsättas för sexuellt våld. Nya hot kommer från konservativa aktivister, som ofta i maskopi med korrupta makthavare och företag, agerar aggressivt särskilt mot kvinnors och urfolks rättigheter.

Foto: Carlos Torrez

Den biologiska mångfalden hotas när gruvindustri, energibolag och jordbrukskoncerner vill komma åt mark som nyttjas av urfolk eller småskaliga bönder. Dessa har en viktig roll att spela för att bevara arter, ekosystem och den genetiska mångfalden, men hotas av storbolagens monokulturer och exploatering av naturresurser.

Foto: Carlos Torrez

Wilma Mendoza, Bolivia: ”Vi utsätts för våld hela tiden”

I Bolivia tvingas kvinnliga markförsvarare och urfolksledare utstå hot och påtryckningar från alla håll och kanter. Att motsätta sig utvinningsprojekt innebär skrämmande ofta en fara för livet. Men Wilma Mendoza vägrar trots detta ge upp.

Ta del av Wilmas berättelse

De som försvarar vår planet mördas

We Effect arbetar i fyra av de länder i världen där det sker flest mord på människor som försvarar sin mark och miljö.

Läs mer

We Effects rekommendationer

Idag tvingas småskaliga jordbrukare, urfolk och kvinnor bli människorättsförsvarare på grund av konflikter kring mark och naturresurser. För att förbättra situationen och stärka deras organisationer och kooperativ efterlyser We Effect åtgärder från regering, organisatiner, företag och konsumenter. Se våra rekommendationer 

Utrymmet krymper för mark- och miljökämpar

I många länder har utrymmet för det civila samhället krympt de senaste åren, även om organisationer lyckats stoppa flera försök att inskränka demokratiska fri- och rättigheter. Hot, förföljelser och våld har, enligt We Effects samarbetsorganisationer, blivit vardag för de som organiserar sig och kämpar för sina mänskliga rättigheter. Bönder som försvarar marken de brukar och miljön de lever i är en särskilt utsatt grupp. Hoten kommer från såväl regimer som företag och väpnade styrkor. Läs mer 

Så här arbetar We Effect med markfrågan:

 

  • We Effect arbetar med hållbar landsbygdsutveckling och fattigdomsbekämpning genom ökad jämställdhet. Tillsammans med lokala bonde- och urfolksorganisationer fokuserar We Effect på hållbara produktionsmetoder, tryggad livsmedels- försörjning och anpassning till klimatförändring- arnas effekter. Insatserna förenar kooperativa metoder för inkomstökande projekt med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
  • We Effect stöder genom sin verksamhet mark- och miljöförsvarares rättigheter att använda fredliga medel för ansvarsutkrävning. Insatserna fokuserar på kvinnor och urfolk.
  • I flera länder där We Effect är verksamma stöttar vi våra samarbetsorganisationer vid förhandlingar med lokala beslutsfattare, landets regering och utländska investerare eftersom en säker och rätt- vis markbesittning, samt skydd av informella mark rättigheter, är avgörande för We Effects målgrupper. Detta har visat sig svårt i Latinamerika och delar av Asien men i flera afrikanska länder, exempelvis Tanzania, har det varit en framgångsrik modell.

Rapporten i PDF-format

Läs/ladda ner