Palestinas framtid hänger på kvinnorna

Den 5 juni 1967 startade sexdagarskriget som blev början till Israels ockupation av palestinsk mark. I dag ser den palestinska kartan ut som ett lapptäcke, med isolerade öar omgärdade av Israelkontrollerade områden. Jag har besökt Palestina flera gånger de senaste åren och läget i landet gör mig bedrövad. På Västbanken finns det över 600 israeliska vägspärrar och avspärrningar. Det begränsar handeln och exporten och gör att bönder tvingas sälja sina varor till underpriser.

Ockupationen stryper den ekonomiska utvecklingen. Fattigdomen och arbetslösheten ökar. Bristen på vatten och andra förnödenheter är ofta akut. Många palestinier förlorar hoppet om en rimlig framtid. Det gör också ett slut på konflikten än mer avlägset.

Särskilt svår är situationen för kvinnor. Unga kvinnor i Palestina utbildar sig i större utsträckning än män, men bara var femte kvinna mellan 15 och 29 år är aktiv på arbetsmarknaden. Det visar statistik som tagits fram under ett utbildningsprogram som Statistiska Centralbyrån genomfört i Palestina. Och eftersom 79 procent av Palestinas befolkning är under 29 år är den gruppen av avgörande betydelse för landets framtid.

Dessutom är bara några få procent av markägarna i Palestina kvinnor. Kvinnors bristande inkomstmöjligheter förvärrar en redan svår situation. Men We Effect, som arbetat i Palestina i snart 20 år, ser att det också finns positiva tecken som ger skäl att hysa hopp. Jag har besökt flera jordbrukande kvinnogrupper, som till exempel tillverkar olivolja. Mot alla odds har de skapat sysselsättning som gynnar hela byar. Stöd riktat till kvinnor på landsbygden gör att fler familjer kan stanna kvar i Palestina, och inte tvingas fly utomlands för att försörja sig. Dessa kvinnors arbete kan få unga palestinier att känna en glimt av hopp, trots 50 år av ockupation.

Genom att ge kvinnor mer makt kan inkomsterna öka och grogrunden för ytterligare sociala spänningar minska. En bättre ekonomisk utveckling kan även påverka beslutsfattarna och i förlängningen fredsprocessen. Fler arbetstillfällen ger mer skatteintäkter, som ger fler skolor, nya vägar och bättre sociala trygghetssystem.

Sverige har erkänt Palestina som stat. Parallellt med att stödja fredsprocessen bör Sverige öka det direkta biståndet till ekonomisk utveckling i Palestina, särskilt bland kvinnor. Ett konkret nästa steg för Sveriges feministiska utrikespolitik borde vara att se till att minst hälften av det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Palestina kommer kvinnor till del. Mänskligheten behöver fler broar, inte fler murar.

Anneli Rogeman, vd We Effect

Debattartikeln är publicerad i Norrbottens Kuriren.