Ardalan måste ta okunskapen om hållbarhetsmålen på allvar

En ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av biståndsorganisationen We Effect visar att mindre än fyra av tio svenskar, 36 procent, känner till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Dessutom tror bara en av fem, 20 procent, att de centrala hållbarhetsmålen att utrota fattigdom och hunger till år 2030 är möjliga att nå.

Skrapar man lite på siffrorna i undersökningen växer en sorglig bild fram. Det tycks vara samma grupper som saknar kunskap om hållbarhetsmålen och som saknar tron på att de kan nås. Kunskap och framtidstro hänger ihop – och omvänt: Ju mindre man vet om global hållbarhet desto svårare har man att tro på att en värld utan fattigdom och hunger är möjlig.

Vilka är det då som saknar kunskap och tro på hållbarhetsmålen? Arbetslösa, lågutbildade, arbetare och boende på mindre orter utmärker sig. Det gör även personer som röstar på Sverigedemokraterna, samt LO-medlemmar. Unga män och äldre personer har också lägre kunskap och mindre tro på att målen kan nås. Känns bilden igen? Tyvärr ja. Den stämmer ganska väl överens med de grupper i Sverige där främlingsfientliga tankar har fått fäste. I ett globalt perspektiv finns likheter med de grupper som röstat på Donald Trump, Marine Le Pen eller för Brexit. Samma grupper som är emot globaliseringen och emot etablissemanget.

Därför är det mycket bekymrande att civilminister Ardalan Shekarabi (S), enligt en artikel i DN 14/6, inte vill skjuta till de 15-33 miljoner som Agenda 2030-delegationen anser sig behöva för att bland annat genomföra en nationell folkbildningskampanj och bygga en kunskapsplattform om FN:s globala hållbarhetsmål.

Behovet av en kraftfull nationell kampanj är alltså tydligt. Vi vill ge några goda råd på vägen:

Tala så att folk förstår. FN:s globala hållbarhetsmål drunknar lätt i ett virrvarr av fackuttryck och bokstavsförkortningar. Det blir inte lättare av att FN har satt upp 17 mål och 169 delmål. En nationell kampanj bör prioritera och förenkla.

Visa att det är möjligt. Världens länder har redan lyckats minska koldioxidutsläppen och halvera den extrema fattigdomen. Och det finns många fler exempel på att utvecklingen går framåt – särskilt när människor över hela världen har samma mål.

Lyft jämställdhet. Endast 4 procent i vår undersökning kände till att jämställdhet är ett av FN:s globala hållbarhetsmål. Bland vissa grupper, som LO-medlemmar och arbetslösa kände ingen alls till målet jämställdhet. Det är en mycket allvarlig kunskapsbrist i ett land som har gjort jämställdhet till en central fråga i utrikespolitiken.

Se det större sammanhanget. Problem i olika delar av världen hänger allt tätare ihop. Det gäller flyktingströmmar och vårt klimat, givetvis. Även ekonomin är globaliserad. Den rädsla många känner för den utvecklingen måste bemötas. Vi kan faktiskt bidra till förbättringar för hela vår värld, om vi går samman med andra. FN:s hållbarhetsmål handlar om det.

Om en vecka reser Ardalan Shekarabi till FN för att rapportera om Sveriges arbete med hållbarhetsmålen. Vi hoppas att han då också tar upp hur centralt det är att få så många som möjligt att förstå målen. Och att tro på att de kan bli verklighet.

Anneli Rogeman, vd We Effect

Fotnot: Här kan du ta del av Sifo-undersökningen (PDF).