We Effect 60 år – några nedslag i vår historia

1957 – en ny världsordning växer fram

Internationella kooperativa alliansen (IKA) höll världskongress i Stockholm. Temat var: en värld utan gränser. Budskapet var: genom samverkan kan människor bli starkare och bidra till en bättre värld. En utställning gjordes – en jordglob vid Mosebacke torg, fokus på kooperationens roll för fred och en rättvis värld (En av frågorna som belystes var: Världens resurser räcker för att försörja hela befolkningen… varför är då fördelningen så orättvis?) Utställningen pågick under sex veckor och lockade 150,000 besökare.

(Minns att detta är 1950-talet, efter andra världskriget. FN har bildats, avkoloniseringen pågår. Europa har fått bistånd från USA för att klara sin återuppbyggnad – den så kallade marshallhjälpen. Även Sverige tog emot bidrag.)

Utställningen väckte mycket debatt. En boll hade kommit i rullning. Människor frågade sig hur man kunde göra något åt orättvisorna.

(BILDER: Glob stående. Bildtext: Mosebacke, Stockholm, augusti 1957. KF:s utställning En värld utan gränser besöks av nästan 150 000 människor. En av huvudattraktionerna är en gigantisk jordglob. Affisch Globen: Bildtext. Konstnären Sven Xet Ericsson dekorerar globens insida och målar utställningsaffischen. Året efter grundas Kooperation Utan Gränser.)

1958 – en eldsjäl i tiden

Kort efter världskongressen kallade Mauritz Bonow, dåvarande chef för KFs organisationsavdelning, några medarbetare till möte, där de gjorde upp en plan för en insamlingskampanj. Grundtanken var att medlemmarna i konsumentkooperationen skulle lämna bidrag från sin återbäring. Planen godkändes av KFs styrelse och i februari 1958 startade insamlingen ”utan gränser”. Totalt fick man in 1 MSEK. Pengarna gick till IKA:s utbildningscenter i New Delhi, Indien. Den svenska ambassadören i Indien hette Alva Myrdal. Hennes engagemang var ovärderligt för att centret skulle bli verklighet.

Mauritz Bonow var på många sätt eldsjäl och motor i kooperationens internationella engagemang. Under våren 1958 höll han ett uppmärksammat anförande i radio där han föreslog en stor ökning av det statliga biståndet som var betydligt mindre än vad olika folkrörelser själva samlade in. 1958 var valår och Bonow ställde partierna mot väggen i biståndsfrågan.

Samma år bildas Utan Gränser, som är samma namn som utställningen, och i syfte att stödja kooperativ utbildning i utvecklingsländer. Den världsbild som beskrivs från denna tid var bilden av en värld i förändring där fred endast var möjlig om alla människor fick ta del av utvecklingen. Problem på andra håll i världen kunde inte viftas bort med att de inte angick eller påverkade oss i Sverige.

Utan gränser är samma organisation som idag, 60 år senare, heter We Effect.

1960-talet

Under 1960-talet stod bistånd och utvecklingsfrågor allt oftare på den politiska dagordningen i Sverige. Även KF drev på för statligt bistånd och föregångaren till Sida bildades 1962, fyra år
efter Utan Gränser. LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) började stödja We Effect.

1962 – utbildning står i fokus

Vi drar igång den första internationella ledarkursen för kooperativa ledare från Asien och Afrika. KF och Sveriges lantbruksförbund, SL, samarbetade med dåvarande Kungliga Lantbrukshögskolan. Upplägget var ambitiöst och urvalet av deltagare var en komplicerad procedur. Det blev 15 personer från Tanganyika, Bangladesh, Indien, Sri Lanka och Taiwan. Till dessa kom några från Grekland och Cypern – och sex svenskar.

Programmet varade i 50 veckor och innehöll avsnitt om Sverige, utbildning om konsument- respektive lantbrukskooperation, praktik inom svensk kooperation med mera. Seminarierna anpassades över tid och blev mer inriktade på kooperationens utmaningar i deltagarnas hemländer. Seminarier genomfördes i stort sett varje år fram till 1983.

Under drygt 20 års seminarieverksamhet deltog 442 personer från Afrika och Asien, samt 70 svenskar. Detta kostade totalt 12 MSEK. En utvärdering konstaterade att seminarierna hade givit deltagarna bättre kunskap och självförtroende, men också erfarenhet av olika sätt att bedriva kooperation. Bland de kritiska synpunkterna var att deltagarna hade mött många hinder för att genomföra vad de ”lärt sig”. Det kunde handla om ekonomiska begränsningar, statlig inblandning eller annat. Numera talar vi om vikten av ägarskap för att få hållbara resultat, vilket är den kanske viktigaste anledningen till att vi bedriver bistånd i samarbete med lokala partnerorganisationer.

1967

Under de första åren arbetade Utan gränser som en informell organisation genom ett sekretariat inom KF. Det var egentligen först då stiftelsen Swedish Cooperative Centre, SCC, bildades 1967 som man kunde börja tala om medlemskap i organisationen. Folksam blev medlem 1978, Riksbyggen 1981, Swedbank (dåvarande Föreningsbanken) 1983 och HSB 1984.

1969

Puerto Rico blir det första verksamhetslandet i Latinamerika.

1970-talet

Folkrörelserna, Sida och kooperationen satsade på information och insamling. We Effect arbetar i flera länder i Afrika och Asien. OK och Folksam blir medlemmar i We Effect.

1972

Vi börjar jobba med landsbygdsutveckling i Zambia. Stödet riktade sig till kooperativa föreningar (spar- och kreditföreningar, uppköpsföreningar, lanthandlar med mera) och bestod i en kombination av utbildning, krediter, redovisning och företagsledning.

1975 – medlemmarna bedriver bistånd

Tillsammans med LRF börjar vi arbeta med det lantbrukskooperativa förbundet i Egypten. Biståndet inriktades på utbildning och utveckling av lantmannaföreningar. LRFs dåvarande förbundsordförande Erik Johnsson deltog i arbetet.

Tillsammans med HSB inledde vi ett samarbete med Portugal. Stödet gällde utbildning och utveckling av kooperativa bostäder.

1975

Lilla u-landsboken. Studiematerial för gymnasiet tas fram tillsammans med KF. Boken trycks i 50,000 exemplar.

1980-talet – kraftig expansion

Under 1980-talet sker en stor tillväxt inom organisationen. Vi blir upphandlade av Sida för att genomföra stora landsbygdsprogram i Nicaragua, Uganda och Zambia. Vi utökar antalet länder från fem till 14 och antalet anställda från fem till 50. Omsättningen ökar från 20 till 130 miljoner kronor. Insamlingen ökar från 2,6 till 8 MSEK. Styrelsen fattar beslut om att inte expandera ytterligare.

Antalet fältanställda och omsättningen ökade avsevärt. I Latinamerika påbörjas flera stora projekt. Vi genomför våra biståndsprojekt tillsammans med lokala organisationer. På så sätt finns kunskaperna kvar även när vi lämnar projekten. HSB och Riksbyggen blir medlemmar i We Effect.

1982

Ett öre från varje Konsum-bärkasse går till Utan gränser.

1988

Vi fyller 30 år med stor utställning i Kungsträdgården och ICA-kongress i Stockholm.

1990-talet

Stödet från Sida krymper. Det allmänna intresset för utvecklingsländer sjunker. Vid sidan av jordbruks- och landsbygdsutveckling började We Effect arbeta med bostadsfrågor. De undermåliga boendemiljöerna uppmärksammades som ett globalt problem. Föreningen Rättvisemärkt (numera Fairtrade) bildas och We Effect är en av grundarna.

 1995 – nya riktlinjer inom biståndet

Nya riktlinjer för biståndet tas fram. Organisationen konstaterar att kooperationens berättigande avgörs av vilken medlemsnytta som den skapar. Kooperationen är ett medel för att åstadkomma bättre levnadsstandard. Vår roll är att stödja lokala organisationers egen kapacitet att utveckla sin verksamhet. Här börjar arbetet i partnerskap med lokala organisationer, som idag kännetecknar vår organisation. Så fungerar det fortfarande. 1996 öppnas regionkontor i Latinamerika och i södra Afrika. Året därpå öppnas ett regionkontor i Kenya. Syftet är att komma närmare verksamheten och våra partnerorganisationer.

1999

Operation dagsverke ägnas ett projekt i Guatemala. Samarbetet med Operation dagsverke för att bygga och rusta upp skolor kom att fortsätta under många år.

00-talet

Under 2000-talet har insamlingen och anslagen för We Effect ökat, och biståndsarbetet har utökats. År 2000 formulerade FN åtta Millenniemål om halverad fattigdom till 2015. Förutom biståndsarbete och insamling arbetar We Effect även med opinionsbildning. Vi ger ut faktarapporter och gör kampanjer med målet är att få fler människor att engagera sig och ta ställning för en rättvisare värld. Det är avgörande för att minska fattigdomen i världen.

2002

Sveriges Bönder hjälper blir en del av vår organisation. Vi börjar därför arbeta i forna Östeuropa.

2003
Lantmännen börjar ge årligt bidrag till We Effect.

2004

Vi-skogen och Kooperation utan gränser får gemensam vd och ordförande, men är fortfarande två organisationer.

10-talet

Under 2010-talet fortsätter insamlingen att slå nya rekord. We Effect etablerar sig i fler länder i Sydostasien, bland annat Kambodja och Burma. Organisationen tar också fram ett system för att mäta att hälften av resurserna går till kvinnor och kräver att det bör gälla hela svenska biståndet. Frågan om tillgång till mark blir allt viktigare för människor i fattigdom som ofta ser odlingsmarken beslagtas. We Effect börjar arbeta mer aktivt med människors rätt till mark.

2013

Kooperation utan gränser byter namn till We Effect. Resan mot en mer sammanhållen global organisation påbörjas.

2015

Regionkontoret i Latinamerika flyttar till Guatemala; det tidigare kontoret i Costa Rica stängs.

2017

Arbetet på västra Balkan får ökad prioritet och Europa blir en egen region. Hyresgästföreningen blir medlemmar i We Effect.

2018

We Effect fyller 60 år. Vi vet att vårt arbete har haft betydelse. Livet har bestått av fantastiska glädjeämnen – som framväxten av starka och viktiga organisationer, samtal med människor – och kanske särskilt kvinnor – vars liv har förändrats. Men här finns också kriser och sorger, som korruptionen och sveket från vår partner i Zambia. Precis som med allt annat, gör dessa erfarenheter oss starkare. Vi lär oss och vi gör ett bättre arbete. Kooperation har fått ett förnyat intresse. Det är modernt och trendigt. För första gången har vi något som förenar våra medlemsorganisationer och partnerorganisationer med det arbete We Effect gör – nämligen SDG. Vi tar fram en verksamhetsplan för att lägga ner oss själva 2030.

2030 – vi har en dröm

Vår vision om tolv år är att fattigdomen har utrotats. Ökad jämställdhet är ett viktigt bidrag. Ett annat är att stater och näringsliv beslutar sig för att finansiera utveckling. Att avskaffa fattigdom måste ses som en lönsam investering.

(BILDER: Bonow/Michanek. Bildtext: Mauritz Bonow (t h) i samspråk med Sidas generaldirektör Ernst Michanek. Bonow var Utan gränsers första Vd (1958-1962) och första ordförande (1966-1975). Alva Myrdal/Bonow. Bildtext: Invigningen i New Dahli – Mauritz Bonow i samspråk med Alva Myrdal och den indiske kooperationsministern Mr S.K. Dey. Bonow/Nehru. Bildtext: Mauritz Bonow tillsammans med Indiens premiärminister Jawaharlal Nehru vid invigningen av IKA:s utbildningscenter i New Dahli 1960.)