"Livet och naturen är beroende av varandra"

Conchita Calzado i Filippinerna är en av hundratals bönder och urfolksledare världen över som hotas till livet för att de försvarar rätten till sin mark och sin miljö. Filippinerna är världens farligaste land för de som försvarar sin mark och sin miljö, enligt Global Witness siffror 2019. Foto Jesper Klemedsson
Conchita Calzado i Filippinerna är en av hundratals bönder och urfolksledare världen över som hotas till livet för att de försvarar rätten till sin mark och sin miljö. Filippinerna är världens farligaste land för de som försvarar sin mark och sin miljö, enligt Global Witness siffror 2019. Foto Jesper Klemedsson
Den filippinska regeringen vill bygga en damm mitt i regnskogen, med finansiering från Kina. Ingen hänsyn tas till lokalbefolkningen eller den biologiska mångfalden. Dammbygget gör att urfolksledaren Conchita lever under dödshot. – Det skrämmer mig inte. Det skulle vara en ära att dö för något som jag står för och tror på, säger Conchita, 57 år.

Hon är en ledare för urfolket Dumagat-Remontado som sedan urminnes tider har levt i bergskedjan Sierra Madres regnskogar och flodområden, som breder ut sig över sluttningar, toppar och dalgångar. Här och var bland den täta vegetationen ligger små gläntor med enkla hus och grönsaksfält. På ett av fälten påtar Conchita bland sina grödor.

– Vi lever ett enkelt, men bra liv här. Skogen har varit en del av mitt liv sedan jag föddes, säger Conchita.

Men nu hotas urfolkets kultur och försörjning av ett dammbygge som ska bli 60 meter högt och förse huvudstadsområdet Manilas cirka 13 miljoner invånare med 600 miljoner liter vatten per dag. Kaliwa-dammen kommer bara att vara operativ i fem år – på bekostnad av att 300 hektar skog kommer att försvinna och att tusentals familjer tvingas lämna sina hem och marker. Ytterligare tusentals kommer att leva i riskzonen för översvämningar och andra
faror om något havererar i dammen. Vissa av de områden som kommer att påverkas är naturreservat där det finns många endemiska växt- och djurarter. En del är utrotningshotade. Dessutom finns urfolkens begravningsplatser runtom i området, likaså deras heliga platser.

– Det är där som vi dyrkar, ber och får healing.

Conchita menar att regeringen inte respekterar urfolkets religion och hon är en av de mest aktiva ledarna i koalitionen Stop the Dam, som försöker stoppa bygget. Koalitionen får stöd av We Effect.

– Regeringen ser skogen som något de kan exploatera. För oss är skogen helig. Mina far- och morföräldrar lärde mig att vi har ärvt skogens resurser av våra förfäder. Det är min plikt att försvara skogen, säger Conchita.

Filippinerna har skrivit under ILO:s och FN:s konventioner om urfolks rättigheter, men inte ratificerat dem. Däremot finns det många nationella lagar som garanterar urfolks rätt att leva i sina förfäders domäner. Stop the Dam menar att myndigheterna har brutit mot flera av lagarna och kommer att driva fallet vidare i domstol.

– Jag tror att vi kan vinna kampen genom rättsliga processer och genom att organisera oss med andra grupper. Tillsammans är vi starka, säger Conchita.

Träffa Conchita i vår video: