Coronakrisen slår mot bönder i Västra Balkan

På Raziko Rrënja, fotograf: Esmeralda Harizi 
På Raziko Rrënja, fotograf: Esmeralda Harizi 
Corona-krisen är ett hårt slag mot småskaliga bönder på Balkan, inte minst för den redan hårt prövade romska befolkningen. Smittan har även bidragit till stora politiska konsekvenser i regionen. - Om den här krisen bli långvarig så kommer den definitivt ha svåra konsekvenser för våra liv och vårt arbete, säger Razika Rrënja.

I Västra Balkan är antalet konstaterade fall av coronasmitta inte på när så högt som i Centraleuropa. I Albanien, där 69-åriga Raziko Rrënja livnär sig som bonde, har färre än 200 fall hittills konstaterats. Restauranger och caféer har stängts, men mataffärer och marknader tillåts fortfarande vara öppna.

Småskaligt jordbruk är en viktig inkomstkälla inte minst för regionens romska minoritet, som ofta diskrimineras på arbetsmarknaden och har svårt att finna lönearbete.

– Vi har blivit tillsagda att hålla oss hemma och att undvika kontakt med andra människor. Vi får mat levererade till hemmet så vi behöver inte gå ut så ofta, säger Razika Rrënja, som stöds av We Effect samarbetsorganisation i Albanien Amaro-drom.

– Dessvärre påverkar krisen vårt jordbruk negativt eftersom vi befinner oss mitt i planteringstiden. Det finns mycket arbete att göra och jag behöver ta hand om våra odlingar. Jag har planterat lök, spenat, bönor och tomater, tillägger hon.

Jordbruket är säsongsdrivet, med olika grödor året runt. En del av skörden säljer hon på marknaden för att tjäna en inkomst till familjen på fem personer, en del använder de själva.

I Nordmakedonien ligger antalet bekräftade fall av coronasmitta hittills också under 200. Äppelodlaren Frosina Georgievska tycker att de begränsningar som myndigheterna infört för att stoppa coronaviruset från att spridas än så länge har mindre inverkan på jordbruket än på livet i allmänhet.

– Folk är rädda generellt, men Prespa är en liten region och här har vi ännu inga konstaterade fall av smitta. Vi följer myndigheternas åtgärder och hoppas på det bästa, säger hon.

– Men jag tycker efterfrågan på våra äpplen är lägre än vanligt. Prespa är hjärtat i Nordmakedoniens äppelproduktion, och alla äppelodlare här, stora som små, säljer till utlandet. Bara en liten del stannar kvar i landet, men till och med här har efterfrågan avtagit. Numera är det inte många uppköpare som kommer hit från huvudstaden för att köpa äpplen, tillägger Frosina Georgievska.

Hon leder ett nätverk för kvinnor inom landets lantbrukarorganisation, som är We Effects samarbetspartner i Nordmakedonien.

– Om coronakrisen har lagt sig till april, kommer vi att klara oss. Men om den drar ut på tiden och åtgärderna blir mer omfattande så kommer vi att få det svårt, säger Frosina Georgievska.

– Godstransporter är ännu inte begränsade, men om våra leveranser av gödselmedel och pesticider försenas kommer det att påverka oss. Tajming är av yttersta vikt i jordbruket. Vid skörden brukar vi också hyra in säsongspersonal, men om folk inte kan resa blir det svårt, tillägger hon.

We Effect arbetar också i Kosovo, där en endast två månader ung koalitionsregering föll i en missförtroendeomröstning tidigare i veckan delvis på grund av meningsskiljaktigheter om hur coronakrisen ska hanteras.

– Coronakrisen är ett hårt slag i sig för de redan mest utsatta. Vi fortsätter att arbeta tillsammans med våra samarbetspartners i Västra Balkan för att stärka småskaliga bönders förmåga att bedriva ett effektivt och hållbart jordbruk och förbättra sin position på marknaden. Nu och på lång sikt, säger Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect.