– Jag har lärt mig mycket om ekonomi och hur man hanterar ett bolag. Det har gett mig självförtroende, säger Ayub Obwani Nyang’au.
Förra året var han en av tolv utvalda unga företagare som belönades med 10 000 kronor för bästa affärsplan i ett projekt som finansieras av Svenska Postkodlotteriet. Projektet drivs av Cooperative Bank i Kenya som är en av We Effects samarbetsorganisationer.
Nu står Ayub klädd i kavaj med en stor vit kanin i famnen och berättar om sin verksamhet – en farm som producerar kaninurin. En sval bris tränger igenom den enkla ladans glesa brädväggar. Solens strålar strilar in genom en öppning i taket där den korrugerade takplåten vikits undan för att släppa in dagsljuset.
Vi befinner oss i en sluttning på en av de gröna kullarna nära staden Kisii i västra Kenya. Ayub visar runt i ladan där hans 182 kaniner vilar, äter eller nyfiket petar ut nosen genom gallret för att ta reda på vad som händer. Ett par hoppar runt lösa på golvet.
– Du kan enkelt se hur en kanin mår genom att observera den, säger Ayub.
I ett hörn av ladan står en samling 20-liters dunkar i gul plast som kaninernas urin ska tappas upp i. Ayubs verksamhet går ut på att sälja kaninurin som råvara till den närliggande gödselfabriken där det förädlas till organiskt gödningsmedel. Konstruktionen är enkel. Gallergolven i kaninburarna släpper igenom urinen på en korrugerad plåt med avrinning i en stupränna som leder till en uppsamlingsdunk på golvet.
Ayub startade verksamheten för knappt två år sedan med tre kaniner han fått av en vän. Företaget har vuxit i takt med att kaninerna har förökat sig. Idag producerar farmen drygt 20 liter urin om dagen vilket ger en daglig intäkt på 200 kronor.
Just nu har betalningarna frusit inne, eftersom den privata gödselfabriken han levererar till har bytt ägare. Ayub klarar sig genom att sälja kaniner vidare till andra uppfödare för 500 kronor styck. Det räcker tills vidare för att både köpa mat och medicin till kaninerna och betala skolavgifterna för de tre av Ayubs barn som är i skolåldern. Och han är full av tillförsikt inför framtiden.
– Jag hoppas kunna komma upp i så stora volymer att jag kan börja förädla urinen själv, säger Ayub och ler.