Kriget satte fart på Juanas engagemang

AV: LIINU DIAZ RäMö

We Effect har genom åren många gånger arbetat i postkonflikt-länder och har stor erfarenhet av att stärka kvinnor på landsbygden i dessa situationer. Erfarenheter vi delar med oss av på FNs Kvinnokommission i New York 2018. Juana Gómez drabbades av kriget i Guatemala men vände livet i en positiv riktning genom att organisera sig.

Guatemalas 36 år långa väpnade konflikt slog hårt mot civilbefolkningen och drabbade bönder och ursprungsfolken särskilt hårt. I byn Aurora 8 de Octubre är nästintill alla invånare återvändare. De kommer från olika delar av Guatemala men delar alla erfarenheten av att tvingats fly till grannlandet Mexiko, för att många år senare återvända till ett nytt hem. Juana Gómez är en av dem, och precis som resten av invånarna i byn, bär hon på tärande minnen.

På en plaststol i den fuktiga sommarvärmen sitter Juana Gómez och stickar – nu är det inte långt kvar tills det blir till en färgglad väska som hon kan sälja på marknaden i närmsta stad. Juana skrattar och skämtar. Hela hon utstrålar självsäkerhet och jävlar anamma.

Plötsligt byts hennes breda leende mot en allvarsam min. Hennes röst spricker. Juana har länge försökt glömma krigets fasor. Men kriget finns ständigt där. Som en mörk skugga följer minnena henne genom livet.

−Jag hade inte ens fyllt tio första gången militären kom. De gick runt i byn, även in i skolan där jag var och bad alla samlas i en halvcirkel i mitten av byn. Sedan valde de ut två män i gruppen som de sköt framför oss.

Några månader senare var det dags igen. Militären dök upp i byn och ville veta var gerillan befann sig. Byns män samlades ihop och frågades ut.

−Min pappa blev slagen och torterad framför våra ögon, berättar Juana med tårar i ögonen.

Händelser som dessa började inträffa regelbundet. Kriget, som startade 1960, trappades upp i början av 80-talet. Tvångsförsvinnanden, tortyr och massakrer blev ett vanligt inslag i livet på landsbygden. Över en miljon människor tvingades fly sina hem, de allra flesta blev internflyktingar, andra flydde till grannlandet Mexiko. Så även Juana och hennes familj. En natt lämnade de sitt hem och påbörjade en två dagar lång vandring. Framme vid gränsen fick Juana, hennes systrar och de andra kvinnorna i gruppen klä av sig sina traditionella mayakläder – det skulle inte synas att de var krigsflyktingar.

Tiden på flykt spenderade familjen i olika flyktingläger längs med den guatemalanska gränsen. Pappan, som tidigare försörjt familjen, hade fått svåra men efter tortyren och blev inlagd på sjukhus. Tioåriga Juana och hennes mamma började arbeta på kaffeplantage. Arbetet var hårt och slitsamt.

−Vi hade ingenting under exilen, så jobbade hårt för att få det bättre. Som tur är klarade vi oss allihopa.

Efter flera misslyckade försök till fredsförhandlingar började saker se ljusare ut i början på 90-talet. Kriget snart skulle vara över, sades det, och många exil-guatemalaner började planera för återvändandet.  Juana var ung och kriget hade väckt ett engagemang hos henne. Hon gick med i en nybildad kvinnoorganisation Mama Maquin, We Effects samarbetsorganisaton i Guatemala. När det väl bestämts att flyktingarna skulle återvända till Guatemala, blev Juana en del av planeringskommittén för hemvändande.

−Genom att organisera mig lärde jag mig om kvinnors rättigheter och deltagande. Kvinnorna visste inte vad det var att lämna hemmen, de hade aldrig gått på möten, men någon behövde ju representera kvinnornas intressen under återvändandet. Så det blev jag.

Smärtan och sorgen från kriget och flykten kommer alltid att finnas kvar hos Juana, men idag vill Juana hoppas på en bättre framtid.

− Jag är fortfarande aktiv i organisationen, det ger mig energi. Ingen kan stoppa mig, säger Juana.

 

Gör skillnad!
Stöd We Effects arbete i Centralamerika  genom att bli månadsgivare!

 

Fakta: Kriget i Guatemala

Inbördeskriget i Guatemala pågick 1960 – 1996 mellan regeringsstyrkor och rebellgrupper. Civilbefolkningen drabbades hårt. 250 000 människor mördades eller försvann, av dem tillhörde 80% landets mayabefolkning. Runt en miljon människor blev internflyktingar i landet och cirka 20o 000 människor flydde till grannlandet Mexiko. Den dödligaste i Centralamerika.

Kriget hade sitt ursprung i ojämlik fördelning av landets resurser och den historiska rasism och diskriminering av ursprungsbefolkningen som fortfarande präglar landet.

Fredsavtalet som skrevs på 1996 inbegrep många sociala och strukturella förändringar, särskilt när det gällde erkännandet av ursprungsbefolkningens rättigheter och traditioner. Mycket av avtalet har inte genomförts.

Flera rättsprocesser mot högt uppsatta militärer har hållits efter freden. 2013 dömdes tidigare presidenten Efrain Rios Montt för folkmord, en dom som överklagats och fortfarande inte vunnit laga rätt. Ríos Montts korta tid i makten (1982–1983) anses vara den mest våldsamma perioden av den beväpnade konflikten.

 

Ökat stöd till landsbygdskvinnor som drabbats av krig lyfts på FN-möte

Under FN:s Kvinnokommission i New York 2018 ingår We Effect i Sveriges delegation och arrangerar seminariet Rural women and girls: key actors for sustainable peace and development tillsammans med Sveriges och Colombias regeringar samt UN Women.

 

Foto: Claudio Vásquez Bianchi

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ta del av berättelser och nyheter.

{{ registrationMessage }}
*Dina uppgifter kommer behandlas i enlighet med GDPR. Läs mer här.