Katastrofalt för världen om Sverige minskar biståndet till matproduktion

Den här artikeln publicerades ursprungligen på SvD.se den 3 maj 2022. Läs den här.

Om regeringens förslag går igenom skulle det innebära den största minskningen i biståndets historia, och närmare 20 procent av biståndsbudgeten skulle istället användas för att finansiera Sveriges eget flyktingmottagande. I praktiken blir vårt eget land det största mottagarlandet för svenskt bistånd.

FN varnar för rekordhög hunger och fattigdom

Detta förslag kommer samtidigt som matpriserna i många delar av världen är rekordhöga och samtidigt som FN varnar för att 1,7 miljarder människor kan komma att försättas i fattigdom, nöd och svält, på grund av kriget I Ukraina. Det motsvarar hela en femtedel av världens befolkning.

We Effect har tillsammans med andra organisationer varnat för vilka katastrofala konsekvenser en sådan minskning av Sveriges bistånd skulle få för hungern i världen. Exempelvis skulle fler än en miljon människor, som idag får stöd genom We Effect, riskera att inte kunna säkra sin försörjning och livsmedelstillgång.

Fler människor på flykt är en följd av minskat bistånd

Regeringen borde nu istället öka biståndet till matproduktion i fattiga delar av världen, och se det för vad det är: en investering i medmänsklighet, ökad säkerhet och trygghet. Lokal matproduktion är en förutsättning för att säkerställa att man kan stanna där man bor och säkra nästa skörd. Ökade priser och brist på mat kan leda till att ännu fler människor tvingas på flykt. Säkrar vi tillgången till mat och försörjning för de som riskerar att drabbas allra hårdast av krigets följdeffekter minskar vi också risken för politiska upplopp och konflikter.

Vi ser nu tydligt också i vårt eget land hur viktig maten är. Just nu upplever även svenska bönder stora svårigheter när kostnaderna för att producera livsmedel stigit till mycket höga nivåer, och konsumenterna märker att matvarorna i affären blir dyrare. När man ser det blir det också enklare att förstå hur krisen slår mot människor som lever i fattigdom. I genomsnitt behövde en person i Tanzania lägga 60 procent av sin lön på mat redan före prishöjningarna. Människor som redan tidigare levde med extremt små marginaler får det nu ännu tuffare.

Vi måste tänka långsiktigt

Samtidigt pekar Världsbanken på att bistånd till jordbruk kan vara upp till fyra gånger så effektivt som bistånd till andra sektorer när det gäller att motverka fattigdom och hunger. Ändå har det svenska biståndet till just jordbruk minskat från närmare 10 procent av det svenska biståndet på 1980-talet till blott 2,6 procent i dag. Det är långt under såväl genomsnittet i EU som det internationella genomsnittet, som ligger på fem procent av den totala biståndsbudgeten.

Det humanitära biståndet fredas i regeringens förslag, men är det någonting som den pågående Covid-19-pandemin borde ha lärt oss är det att vi inte har råd att tänka kortsiktigt. Därför måste vi nu öka den andel av biståndet som går till jordbruket för att bidra till att säkra matproduktionen genom hållbart jordbruk. Det är också så vi kan motverka framtida humanitära kriser. Det är effektivt.

I denna historiska kris ska Sverige visa sin internationella solidaritet och ta hand om människor som flyr kriget. Men det får inte göras på fattiga människors bekostnad, orsaka att fler går hungriga och skapa en mer otrygg värld.

Det långsiktiga biståndet behövs nu mer än någonsin för att trygga tillgången till mat och rädda liv. På så sätt rustar vi världen och gör den säkrare för alla.

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect

Anna-Karin Hatt, VD för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF