Utrymmet krymper för mark- och miljökämpar

Hoten och våldet tar sig olika uttryck i de 20 länder där We Effect arbetar. Men det finns återkommande mönster. De följande exemplen är alla hämtade från rapporter som We Effects regionkontor sammanställt om hur utrymmet för det civila samhället utvecklats under åren 2018-2020.

I Kenya har staten krympt utrymmet för bondekooperativ och andra organisationer genom att använda sig av övervakning, skrämseltaktik, förbud mot protester och genom att införa omfattande krav på att rapportera vem som ger dem finansiellt stöd. I Guatemala, Honduras och Colombia använder sig privata företag av egna säkerhetsstyrkor som verkar utanför lagen och som med straffrihet utför olika former av övergrepp i samhällen på landsbygden. Trakasserier, hot och våld har resulterat i hundratals dödsfall.

I Honduras har aktivister fängslats efter att de protesterat mot planerna på att upplåta mark till inhemska och utländska investerare där de kan skapa stater i staten med egna lagar, rättsskipning och säkerhetsstyrkor. Aktivisterna menar att planerna utgör ett hot mot Garífunafolket.

På Filippinerna har organisationen PAKISAMA stöttat urfolket Dumagat-Remontado vars mark hotas av bygget av Kaliwa-dammen. Organisationens ledare har fått besök från militärens underrättelsetjänst som frågar ut dem om deras påstådda band till revolutionära beväpnade grupper.

I en mängd länder har nya lagar införts som begränsar organisationers handlingsutrymme. Ofta har det skett med hänvisning till behovet av att bekämpa terrorism. Ett flertal regimer har även använt pandemin som en ursäkt för att ytterligare inskränka demokratiska fri- och rättigheter. I en del länder har organisationer som gått samman och kampanjat lyckats stoppa denna typ av lagförslag.

I Tanzania har möjligheten för individer och organisationer att till domstolar lämna in klagomål mot republiken avskaffats. I Uganda och Tanzania har regimerna fryst flera organisationers bankkonton och stoppat deras verksamhet.

I Palestina har en lag antagits som innebär att den som på internet stör ”den allmänna ordningen”, den ”nationella sammanhållningen” eller den ”sociala freden” kan dömas till fängelse i upp till 25 år. I Zimbabwe begränsas organisationers arbete av att regeringsföreträdare alltid behöver tas med på fältbesök, där de då kan utöva en kontroll som begränsar yttrandefriheten. Zimbabwes regering försöker också, med hänvisning till behovet att undvika utrikes inblandning i landets inrikespolitik, få igenom ett tillägg till en lag som reglerar organisationers verksamhet. Tillägget skulle begränsa organisationers handlingsutrymme.
I Moçambique och Sri Lanka har organisationer genom att driva kampanjer lyckats stoppa införandet av nya lagar, eller tillägg till existerande lagar, som skulle begränsa organisationers handlingsfrihet och ha negativa konsekvenser för medborgarnas möjligheter att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter.

I många länder har införandet av restriktiva lagar följts av hot, godtyckliga gripanden och riggade åtal mot aktivister som försvarar mänskliga rättigheter. Under dessa förhållanden tvingas organisationer att söka nya sätt att påverka. Istället för att öppet kritisera väljer de att försöka påverka genom dialog när ett företag etablerar en verksamhet som kan innebära att förutsättningarna för bönder att odla försämras. När det inte längre är möjligt att försöka förhindra att bönder tvingas flytta från sina marker så handlar kampen nu ofta istället om att se till att de åtminstone får kompensation.

Zambia Land Alliance stöttade en dialog mellan gruvbolaget Silver Shell Mining Limited och bönder i distriktet Nyimba i Zambia. Företaget avbröt sin verksamhet som ett resultat av att boende i distriktet och andra intressenter pekade på hur de skulle påverkas av investeringen i gruvdrift.

Kvinnliga aktivister och organisationer som försvarar kvinnors rättigheter är särskilt utsatta för trakasserier, hot och våld. Den behandling de utsätts för skiljer sig också ofta från den som män råkar ut för. Det kan handla om attacker mot deras kroppsliga integritet, hot riktade mot deras barn och försök att skambelägga kvinnor och underminera deras anseende genom att påstå att de uppför sig på ett sätt som bryter mot moraliska eller religiösa värderingar.

I Albanien, Bosnien-Herzegovina, Kosovo, Nordmakedonien och Moldavien är det vanligt med angrepp på aktivister som försvarar kvinnors rättigheter. Angreppen sker ofta på internet och består bland annat av förolämpande kommentarer om kvinnornas utseende och hot om att de ska utsättas för våldtäkter.