−När jag gifte mig var jag lycklig, jag tyckte livet var som en blomma, det både såg fint ut och doftade gott. Men efter ett tag, när lyckan lagt sig och smekmånaden tagit slut började misshandeln.
Ana Mejía Chococ är 38 år gammal och bor i den avlägsna byn Tierra Linda i Guatemala, vid den mexikanska gränsen. Precis som byns namn antyder är området vackert med böljande kullar som är gröna året om tack vare det varma och fuktiga klimatet. Miljön utgör en stark kontrast till Anas djupaste och trasigaste minnen. Minnen som hon helst vill lägga bakom sig, men som hon nu väljer att dela med sig av.
− Jag var bara 14 år och ville fortfarande leka med de andra barnen i byn. Jag hade inte lärt mig att laga mat, städa eller andra hushållssysslor, säger hon med en glasartad blick.
− Jag visste inte hur jag skulle tjäna min make, han blev frustrerad och började slå mig.
Anas öde är likt många andra guatemalanska kvinnors historier. I Guatemala är barnäktenskap vanligt förekommande, 30% av flickorna är gifta före sin 18-årsdag. På landsbygden, där framtidsutsikterna är mycket begränsade, väljer många familjer att låta en äldre man att gifta sig med deras döttrar för att lätta på familjens ekonomiska börda.
Guatemala hör till de länder i världen med den högsta graden av våldsamma dödsfall bland kvinnor. Flera kvinnomord, så kallade feminicidios, sker dagligen och varje år anmäls över 50 000 fall av våldsbrott mot kvinnor. En lång historia av våld i samhället, bland annat i form av ett inbördeskrig, utpräglad fattigdom och ett samhälle genomsyrat av diskriminering, särskilt mot ursprungsfolken och kvinnor, ger en del av förklaringen till dessa siffror.
− De traditionella könsrollerna är djupt rotade och för männen finns kvinnan till för dem, hon är hans tjänarinna. Genom att kvinnor deltar i familjens ekonomi och i olika beslutsprocesser i samhället, ser vi att det börjar förändras. Kvinnor börjar ses som aktörer, berättar Carmela Xol på organisationen Aproba-Sank, som We Effect stödjer.
För att urfolkskvinnor ska bli mer självständiga
Aproba-Sank arbetar bland annat med att öka urfolkskvinnors deltagande i ekonomin, samhället och politiken ute på landsbygden. För över tio år sedan anordnade de en bondeskola för kvinnor. Kvinnorna fick nya kunskaper om ekologiska odlingsmetoder, och blev stärkta och motiverade. De ville ha en ekonomisk trygghet och delta i samhället, men när de försökte sälja sina produkter på den kommunala marknaden, möttes de av stängda dörrar. Bondeskolans kvinnorna tog då saken i egna händer och startade en bondemarknad med hjälp av Aproba-Sank. Tio år senare har konceptet med bondemarknaden spridits till flera kommuner i Guatemala. Även internationellt har marknaden, och dess potential i att stärka den lokala ekonomin och särskilt kvinnors möjligheter till försörjning, väckt uppmärksamhet.
Tillbaka hos Ana börjar minnena bli ljusare och hennes varma leende är tillbaka. Att prata om den lokala bondemarknaden där hon säljer frukt och grönsaker gör henne glad. För henne betyder den självständighet, egenmakt och systerskap.
− Först var jag tveksam till idén att sälja på marknaden, det kändes pinsamt att sälja våra egenodlade produkter för främmande människor. Min man var inte heller så glad i tanken att hans fru skulle gå runt själv i staden.
Men familjens behov fick gå före Anas och hennes mans rädslor.
− En bra dag på marknaden kan jag tjäna mellan 800–1000 kronor. Innan jag åker hem går jag förbi banken och lämnar minst 200 kronor på mitt egna konto. Resten köper jag matvaror för eller tar med hem för andra utgifter.
Sparandet har haft positiv effekt
Hennes sparande har redan haft en positiv och oväntad effekt på familjens vardag. En dag berättade Anas man att han varit på stan och sett en motorcykel på rea. Med den skulle han kunna ta sig till familjens odling på några minuter, istället för att gå i leran fram och tillbaka.
−Han tyckte det var synd att vi inte hade de pengarna, så jag frågade hur mycket motorcykeln kostade. 8000 kronor svarade han. Ja, men då så, sa jag. Då går vi ner till banken och hämtar ut pengarna och så köper jag motorcykeln, det blir min present till dig. Han tittade på mig som om jag vore galen, han hade inte förstått att jag hade så mycket pengar, berättar Ana med ett stort leende.
I samband med Anas ekonomiska framgångar har även andra saker förändrats. En dag berättade Anas man att han inte skulle slå henne mer – sedan dess har de inte ens grälat.
− Mycket har förändrats. Min man stöttar mig i mitt arbete. Jag behöver inte längre vara orolig för vad han ska tycka eller säga. Idag är jag väldigt nöjd med livet.
Mycket kvar för att öka jämställdheten i Guatemala
Att kunna bidra ekonomiskt till familjens utveckling förändrade Anas situation. Men hon ser att det finns mycket kvar att göra för att öka jämställdheten. För många av kvinnorna på marknaden är det fortfarande normalt att männen ska ha all makt i familjen och det finns fall där kvinnorna säljer varorna och männen tar hand om pengarna.
− Många behöver även be om tillåtelse från deras män för att sälja på marknaden och så var det för mig tidigare. Men nu tänker jag: varför ska jag behöva be om lov för något? Jag bestämmer ju över mig själv, säger Ana med en skarp blick.
