FN uppmanar städer att göra motstånd

Teody Gacer med ett bostadskooperativ i Manilla Filippinerna Foto Marcus Lundstedt

Idag har Fredrik Gerttens dokumentär om den sjuka bostadsmarknaden biopremiär. Den visar hur globala kapitalplaceringar gör det allt svårare för vanliga människor att betala hyran och hur FN försöker få politikerna att ta ansvar – även i Sverige.

Budskapet till svenska städer är tydligt: Gör motstånd!

Enligt FN saknar 1,8 miljarder människor en värdig bostad. 900 miljoner människor bor i slum – ofta utan el, vatten och med risk för sitt eget liv.

I länder som Guatemala, Kenya och Filippinerna, där We Effect stöttar lokala organisationer som kämpar för rätten till bostäder, tvingas människor dagligen lämna landsbygden för att söka jobb. Ofta hamnar de i stor utsatthet i städernas slumområden; utan trygghet. Det är inte ovanligt att fattiga vräks och slumområden rivs för att ge plats åt köpcentrum, lyxlägenheter eller andra ”utvecklingsprojekt”.

Bostadskrisen utgör även bränsle till protesterna i Hong Kong. I världens dyraste stad är det inte ovanligt att människor tvingas lägga hälften av sin inkomst på hyra. Samtidigt bor många av landets hundratusentals unga inträngda i lägenheter där det enda som får plats är en madrass.

Även i Sverige råder bostadskris. Tillgång matchar inte efterfrågan och svårast är det för dem som tjänar minst. Enligt Hyresgästföreningen utgör boendet i snitt 44 procent av utgifterna bland låginkomsthushåll. Eller med andra ord: halva lönen går till hyran.

Att det råder bostadskris är inte nytt – men att globala finansbolag köper upp fattiga och slitna bostadsområden är en växande trend. Syftet är att placera kapital, inte att förvalta bostäder. Trenden är global; vi möter den i många av de 25 länder där We Effect bedriver biståndsverksamhet – och nu ser vi den även i Sverige.

I våras skickade FN:s särskilda bostadsrapportör Leilani Farha ett brev till Sveriges regering där hon varnar för den pågående utvecklingen. Hon skriver att svenska kommuner måste hindra utförsäljning av bostadsfastigheter till globala finansbolag och varnar för att detta leder till ökad fattigdom, hemlöshet och undermåliga bostäder.

I sitt svar hänvisar bostadsminister Per Bolund till rådande samarbeten mellan hyresmarknadens parter. Detta handlar dock endast om hur hyror fastställs, inte om bostadsförsörjning.

– Det är ett naivt synsätt. Regeringen hänvisar till den svenska modellen, men den räcker inte för att skydda medborgarnas rättigheter, sa Leilani Farha vid We Effects seminarium i Almedalen i somras.

Enligt en undersökning genomförd av Sifo på uppdrag av We Effect anser över 80 procent av svenskarna att det är politikernas ansvar att se till att människor har någonstans att bo. Det visar att svenskarna har koll på sina rättigheter. Ett värdigt boende är nämligen en grundläggande mänsklig rättighet som finns nedtecknad i flera FN-konventioner.

Det krävs en helomvändning i synsättet på bostäder. Utgångspunkten måste vara att alla människor har rätt att ha någonstans att bo – och att det är statens ansvar att se till att så sker. En värdig bostad är en mänsklig rättighet; inte en handelsvara.

Anna Tibblin
Generalsekreterare, We Effect

Marie Linder
Förbundsordförande, Hyresgästföreningen