Korruptionen äter mänskliga rättigheter till frukost

Den här debattartikeln publicerades ursprungligen på omvarlden.se

Den 23 november håller vi på Institutet mot mutor ( IMM) och biståndsorganisationen We Effect i ett seminarium på MR-dagarna för att lyfta de konsekvenser korruption har för mänskliga rättigheter, människor och samhället i stort. Men, även för att belysa hur ett effektivt förebyggande arbete mot korruption gynnar alla samhällssektorers möjligheter att respektera mänskliga rättigheter.

Korruption ligger som en våt filt över global utveckling. Alla samhällssektorer är drabbade, från myndigheter, näringslivet och civilsamhällsorganisationer till biståndsorganisationer och arbetsmarknadens aktörer. Ja, alla står att förlora på korruption utom det fåtal som smor sig på den. Trots detta ser vi sällan att ett aktivt antikorruptionsarbete lyfts fram som ett verktyg för att säkerställa respekten för, och skyddet av, de mänskliga rättigheterna.

35 000 miljarder kronor ”försvinner”

Kostnaden för korruption uppskattas till fem procent av världens BNP. Årligen försvinner alltså drygt 35 000 miljarder svenska kronor världen över till följd av korrupta ageranden. Det är mer pengar än vad FN beräknar att det skulle krävas för att nå 2030-målen. Världen berövas alltså på pengar som skulle kunna användas till att mätta tomma magar, ge människor tak över huvudet och erbjuda alla barn den utbildning de har rätt till. Utan det stora ekonomiska svinn som korruption medför vore enorma framsteg för den hållbara utvecklingen möjlig. Detta borde vara skäl nog för att antikorruption ska få en högre prioritet inom utvecklingspolitiken. Att informera om, och förstå konsekvenserna av, korruption är nyckeln till att utrota fattigdom, hunger och världens värsta orättvisor.

Årets tema under MR-dagarna är rätten till utbildning och arbete. I koppling till detta är det högst relevant att lyfta antikorruption. I vissa länder är risken för att betala mutor tre gånger högre för fattiga än för rika; mutor blir villkoret för att få tillgång till resurser som ska vara gratis, såsom utbildning. Tillgång till utbildning är en mänsklig rättighet. Det är ett sätt att ta sig ur fattigdom, öka jämställdhet samt ta kontroll över sitt liv.

Trots detta, har den globala utvecklingen av läs- och skrivkunnighet hämmats samtidigt som ojämlikheten ökat de senaste åren. Andelen tioåriga barn som inte kan läsa och förstå en enkel text har växt från 57 procent år 2019 till 70 procent år 2022. Dessutom saknar omkring 770 miljoner unga och vuxna grundläggande läs- och skrivkunnighet. De berövas sin väg ut ur fattigdom och boven är ofta just korruption.

Välstånd förskingras

Att utrota fattigdom är en grundsten i arbetet med Agenda 2030 och utgör agendans första hållbarhetsmål. Det är också ett hinder för ekonomisk utveckling och handel generellt. Samtidigt förskingras välstånd och kollektiva nyttigheter som utbildning i korruption. Därför har Världsbanken har i flera sammanhang framhållit att en av de största utmaningarna i arbetet mot fattigdom är just korruption.

Korruption stjäl inte bara utbildning från unga, utan också mat. Extrem hunger och undernäring utgör fortfarande ett hinder för hållbar utveckling och är en ond spiral som människor inte kan ta sig ur. Årligen produceras tillräckligt med mat för att täcka världens behov, ändå går 828 miljoner människor hungriga. Hunger och undernäring gör människor mindre produktiva och ökar risken för att drabbas av sjukdomar. Därför har hungriga människor inte samma möjlighet att försörja sig som personer med tillgång till näringsrik och säker mat. Samtidigt går stora delar av världens matsubventioner förlorade i korruption.

Korruption är en svårbotad sjukdom på samhällskroppen. De statliga institutionernas vars funktion bör vara att bekämpa korruption är ofta en del av problemet. Det gäller i synnerhet rättskipningen. Korruption försvagar rättssystemets förmåga att garantera skyddet av de mänskliga rättigheterna samt hämmar en effektiv och ändamålsenlig rättskipning. Då minskar samtidigt allmänhetens förtroende för rättsväsendet vilket gör det än svårare att bygga upp.

IMM har under 100 år bedrivit ett aktivt påverkansarbete i Sverige inom frågor som rör antikorruption, tillika har We Effect antikorruption som ett unikt programområde inom sin biståndsverksamhet. Men vi behöver bli fler och det krävs nya resurser. Om vi menar allvar med arbetet för en inkluderande, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter behöver kampen mot korruption nya muskler.

Därför deltar vi under MR-dagarna!

Anna Tibblin, generalsekreterare på We Effect

Parul Sharma, Tf Generalsekreterare på Institutet mot Mutor (IMM)