Kvinnors styrka i fokus vid digitalt möte mellan svenska politiker och kenyanska bönder

Coronapandemin och vattenbrist till trots ger de kvinnliga bönderna i Kitale och Machakos i Kenya inte upp. I ett digitalt möte med svenska rikspolitiker berättar de istället om planer på att expandera sitt jordbruk för att deras barn ska kunna gå i skolan.

– Som ni kan se är inte all min mark uppodlad, säger Consolata Chikombe, en småskalig bonde i Kitale i västra Kenya, och slår inför videokameran ut med handen mot fälten.

På andra sidan världen sitter en handfull svenska riksdagspolitiker vid sina datorskärmar och lyssnar uppmärksamt.

– När samhället stängde ner under coronapandemin kunde jag inte hyra in extra hjälp, utan fick arbeta ensam på åkrarna. Därför blev det så lite, berättar den 66-åriga bonden.

Inför den internationella kvinnodagen ordnade We Effect och Vi-skogen en digital resa till Kenya för riksdagsledamöterna Annika Strandhäll (S), Yasmine Posio (V), Kerstin Lundgren (C) och Fredrik Malm (L), samt statssekreterare Janine Alm Ericsson (Mp). Syftet med resan var att ge politikerna en möjlighet att se sig om, ställa frågor, diskutera och bilda en egen uppfattning om hur pandemin påverkar kvinnliga bönder i världens låginkomstländer.

– Vad gör du för att konservera vatten eller minska vattenförbrukningen, undrar Centerpartiets Kerstin Lundgren efter att Consolata berättat att brunnen torkat och att hon har över en kilometer att gå för att hämta vatten?

Kvinnor utgör nästan hälften av arbetskraften inom jordbruket i låginkomstländerna, men deras möjligheter att bedriva verksamhet hindras ofta av könsnormer som styr kvinnornas tillgång till mark, finansiering och fortbildning. Det gör kvinnor särskilt sårbara för fattigdom och hunger i kristider. Enligt UN Women löper kvinnor exempelvis 27 procents högre risk än män att drabbas av osäker tillgång till mat.

I Machakos, öster om huvudstaden Nairobi, berättar Mary Mwikali Musau och hennes kollegor i kooperativet Kilalani Women in Coffee hur kaffe av tradition anses vara en gröda som bara män odlar. Samtidigt är det i stort sett den enda kommersiella gröda som växer bra i området. Kooperativet startades för att ge kvinnliga kaffebönder en röst i den paraplyorganisation som stöttar lokala kaffekooperativ med tillgång till industriella kaffekvarnar, marknadsföring, och fortbildning.

Kvinnorna i kooperativet har även en gemensam sparlåneklubb som de alla bidrar till och drar nytta av, och som ytterligare stärker deras ställning. De har planer på att starta en hönsfarm med en del av sparpengarna och har en gemensam fond till skolavgifter för byns barn.

– Jag har köpt en ko med mina sparpengar och betalat skolavgifterna för mina barnbarn. Min make är glad eftersom jag hjälper till med försörjningen, berättar Rael Ndunge.

Under den digitala resan ställer de svenska politikerna fråga efter fråga. Hur mycket av din skörd förbrukar du och familjen och hur mycket kan du sälja på marknaden, undrar Fredrik Malm? Hur påverkar coronapandemin er i dag, frågar Annika Strandhäll? Inspireras era grannar av det ni gör, undrar Janine Alm Ericsson? Vad är fördelarna med att ni arbetar kollektivt, frågar Yasmine Posio? Vad har ni för drömmar, undrar Kerstin Lundgren?

De kvinnliga bönderna i Kitale och Machakos har tack vare sitt jordbruk klarat sig relativt väl genom coronapandemin, berättar de. Även om marknaderna hållit stängt och inkomsterna minskat under den nästintill årslånga nerstängningen i Kenya har de i alla fall haft möjlighet att äta den mat de själva producerar; bananer, kassava, mango, passionsfrukt, honung, ägg och mjölk.

– Jag har lärt mig under pandemin att det är viktigt att odla din egen mat, och det har folk i byn också upptäckt. Kan man inte röra sig fritt har man annars ingen mat, säger Consolata Chikombe i Kitale.

 

Av

Anna Koblanck