Miljontals drabbas om vi minskar vårt bistånd

Kriget i Ukraina har – återigen – visat på den stora solidaritet som finns bland svenskarna för medmänniskor på flykt undan krig och konflikt. Precis som 2015 är vi villiga att öppna våra gränser och våra hjärtan.

Men nu höjs politiska röster för att biståndet till världens allra mest fattiga och utsatta människor ska betala för migration och de ökade försvars- och bränslekostnaderna i Sverige.

I fredags meddelade regeringen att man planerar att finansiera ”en avsevärd del” av flyktingmottagande genom så kallade avräkningar från biståndsbudgeten. Det är fel. Låt bistånd vara bistånd.

Redan innan kriget i vårt närområde bröt ut fanns det partier i riksdagen som ville sänka det svenska biståndet – detta efter decennier av relativ enighet om att vi har råd att avsätta en procent av vårt samlade välstånd för att bistå människor som lever i fattigdom och förtryck. De tycker att vi behöver pengarna bättre på hemmaplan.

Diakonia, Plan international Sverige och We effect har granskat vad en sådan minskning konkret kan innebära och vi vill peka på de katastrofala konsekvenserna av ett sådant beslut.

Kriget i Ukraina kommer att sända chockvågor över världen i form av ekonomisk kris, arbetslöshet och – inte minst – hunger.

Och det i ett läge där vi, för första gången på decennier, har sett en tillbakagång vad gäller demokrati och mänsklig utveckling, och när många länder fortfarande kämpar med pandemin och dess effekter.

• 38 miljoner människor är i akut behov av matbistånd i en snabbt växande kris i Västafrika på grund av torka. 18 miljoner människor i Afghanistan är i behov av bistånd och 13 miljoner är beroende av bistånd i Jemen.
• Fattigdomen, hungern och ojämlikheten ökar, och årtionden av framsteg riskerar att gå förlorade.
• Demokratiaktivister och kvinnorättsaktivister runt om i världen är idag beroende av bistånd i en tid där allt fler länder blir alltmer odemokratiska och förtryckande.
• Redan före coronapandemin saknade utvecklingsländer 2500 miljarder dollar årligen för att nå målen i Agenda 2030.

Att då skära ner på biståndet riskerar att få stora konsekvenser. Det handlar inte bara om ökat lidande och fattigdom i det korta perspektivet, utan kan leda till fler konflikter och till att ännu fler människor tvingas på flykt. 

Bristen på mat var en bidragande orsak till den arabiska våren med krig och konflikter som följd, inte minst i Syrien.

För att visa att avräkningar och nedskärningar får katastrofala konsekvenser för världen har vi initierat en granskning av vad en eventuell nedskärning av det svenska biståndet – från en till 0,7 procent av BNI – skulle innebära i praktiken.

Granskningen, som utgår från antagandet att det humanitära biståndet ska lämnas orört, visar att det långsiktiga förebyggande utvecklingssamarbetet i så fall kommer att skäras med hela 40 procent.

Det skulle innebära att minst en miljon människor, som i dag får svenskt stöd, skulle få svårare att klara sin livsmedelsförsörjning.

760 000 människor som hungrar skulle inte få mat. 15 000 färre flickor kan räddas från könsstympning och att fyra miljoner tonåringar får inte del av vare sig sexualundervisning, preventivmedel eller andra relaterade tjänster. 

Vidare skulle två miljoner människor inte få tillgång till rent vatten samtidigt som två miljoner färre barn skulle få chansen att gå i skolan. Detta är bara några exempel från vår granskning.

Det är ett högt pris att betala – inte bara för de människor som i dag tar del av vårt stöd utan för världen i stort. Sverige har länge haft en politik där bistånd har varit självklart. Detta eftersom vi har insett att en ojämlik värld är en farlig värld. En värld med fattigdom, förtryck och krig som riskerar att leda till att många fler människor tvingas på flykt.

Att skära i biståndet är en kortsiktig lösning som riskerar att äventyra demokratiutveckling och fattigdomsbekämpning. Människor i fattigdom kan inte betala priset för ökande hunger och fattigdom.

Låt oss i stället se Sveriges internationella bistånd som en investering. Inte bara i utveckling, mänskliga rättigheter och demokrati. Utan också i en tryggare värld för oss alla.

Anna Tibblin, generalsekreterare We effect
Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia
Mariann Eriksson, generalsekreterare Plan international Sverige

Vi antar att biståndet ska i sin helhet minska med 30 procent men att det humanitära biståndet och några andra budgetposter i Sverige som förvaltningkostnader ska vara oförändrade. Då måste det långsiktiga förebyggande biståndet minska med cirka 40 procent.