Nyheter

Bara varannan afrikansk person namnges på bild i svensk media

PUBLICERAD: juni 19, 2018

KATEGORI: Pressmeddelanden

Den svenska mediebilden av Afrika präglas fortfarande av namnlösa människor – så länge de är svarta. Vita människor får oftare ett namn. Trots att situationen har förbättrats, är det fortfarande färre än varannan afrikansk person som namnges på bild i tryckta medier. På webben är andelen ännu lägre. Det visar en ny rapport från We Effect och Retriever.

Under 2017 fick 47 procent av de svarta afrikaner som var med på bild i den svenska biståndsrapporteringen sitt namn publicerat i anslutning till artiklarna. Trots att andelen ökat rejält de senaste åren är skillnaden fortfarande anmärkningsvärd – för vita människor är siffran 95 procent. Det visar rapporten #allaharettnamn.

– Det är glädjande att andelen personer som namnges ökar, och jag är stolt att säga att vår rapport bidragit till detta genom att sätta fokus på frågan. Men det räcker inte. Det är oacceptabelt att det är skillnad mellan hur många svarta afrikaner och människor med vit hudfärg som namnges, säger Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect.

I årets rapport har vi också tittat på 10 av de största tidningarnas webbupplagor, och här är tendensen att ännu färre afrikanska personer namnges. Bland de bilder från Afrika som publicerats i de undersökta webbupplagorna, får bara 12 procent av afrikanerna sitt namn publicerat.

– Detta är en tendens som jag hoppas att redaktionerna tar på största allvar. Att avbilda människor utan att ge dem ett namn gör det lättare att distansera sig ifrån dem. Att publicera namn är god publicistisk sed, men också ett väldigt konkret sätt att värna öppna samhällen och demokratin, säger Anna Tibblin.

Rapporten, som gjorts årligen sedan 2012 av biståndsorganisationen We Effect i samarbete med medieanalysföretaget Retriever, visar också att offerbilderna blir vanligare i rapporteringen. Under 2017 var 28 procent – eller en dryg fjärdedel – av det totala antalet biståndsbilder bilder på offer. Antalet offerbilder är den högsta på sex år.

Fler slutsatser från #allaharettnamn 2017:

  • Rapporteringen om bistånd i Afrika ökade. Efter att ha varit på nedgång de senaste tre åren vände antalet artiklar upp igen 2017. Totalt 898 artiklar fanns att läsa i tryckt media, jämfört med 816 året innan.
  • Det är bistånds- och insamlingsorganisationer som i första hand sätter agendan i biståndsrapporteringen. I mer än hälften av artiklarna är det representanter för organisationerna som uttalar sig. Under 2017 ökade också den svenska biståndsmyndigheten Sida sin synlighet. Lokalbefolkningen kommer däremot nästan aldrig till tals.
  • Andelen offerbilder ökar och är nu den vanligast typen av bild i rapporteringen. Drygt var fjärde bild i undersökningen framställer människor som offer.

Om analysen: Medieanalysen i rapporten är gjord av medieanalysföretaget Retriever och baseras på cirka 900 nyhetsartiklar publicerade under 2017 i svenska tidningar. I årets rapport ingår även drygt 200 artiklar från 10 av de största tidningarnas webbupplagor. Artiklarna handlar om svenska bistånd- och hjälpinsatser i afrikanska länder söder om Sahara. Analysen har ett särskilt fokus på vilka bilder som illustrerar tidningsartiklarna.

Här kan du ladda ner hela rapporten som pdf!

För ytterligare information – vänligen kontakta:
Helena Esscher, pressansvarig We Effect
Telefon: 070-104 0839
E-post: helena.esscher@weeffect.se

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ta del av berättelser och nyheter.

{{ registrationMessage }}
*Dina uppgifter kommer behandlas i enlighet med GDPR. Läs mer här.