Replik: Ta ett holistiskt grepp om handel- och biståndsfrågorna

Den här debattartikeln publicerades ursprungligen på dagensindustri.se.

2021 stod utvecklingsekonomierna för 40 procent av världens totala export. Men trots att de står för nära häften av världens handel så är länderna fortsatt fattiga – man kan alltså inte dra en rät linje mellan mer handel och mer välstånd. Siffran vittnar dock om den stora potential som finns för att utveckla värdekedjor, förädlingsindustri och handelsrelationer som bidrar till fattigdomsbekämpning, inkluderande ekonomisk utveckling och grön omställning.

I dag ger det globala handelssystemet inte alla länder samma förutsättningar och skapar ofta hinder för utökad global och regional handel. Samtidigt är mål om stärkt närvaro på världsmarknaden en central prioritering i flera utvecklingsländers strategier för fattigdomsbekämpning och utveckling. För dem ses handeln som en viktig hävstång för att uppnå inkluderande ekonomiskt välstånd. Genom att sträva efter ökad och rättvis marknadstillgång på EU-nivå och globalt kan Sverige bidra till bättre handel för låginkomstsländerna.

Om regeringen gör hemläxan och lyckas ta ett holistiskt grepp om handel- och biståndsfrågor finns det stor potential. Sverige kan bli en stark kraft för att riva handelshinder som ökar sårbarheten och begränsar den ekonomiska tillväxten för låginkomstländer i ena ändan, samtidigt som de kan ge samma länder nya verktyg för såväl mänsklig som institutionell kapacitetsutveckling i den andra. Genom att förena bra utvecklingssamarbete med att vara en förkämpe för regeländringar som möjliggör för utvecklingsekonomier att delta i den globala ekonomin på rättvisa villkor kan Sverige visa vägen mot global ekonomisk inkludering.

Vi välkomnar Svenskt Näringsliv intresse för utvecklingsfrågor och biståndet, men vi lyfter ett varningens finger: handel och utvecklingssamarbete går bara hand i hand så länge det görs med mottagarens bästa för ögonen. Ska handelspolitiken kunna stärka biståndspolitiken måste det ske med det svenska biståndsmålet i centrum, inte svenska företags exportintressen. Blir biståndet bara en påläggskalv till handeln så visar erfarenheter från bland annat Nederländerna att biståndsmålen blir lidande. Man kan inte heller nöja sig med att skapa nya handelstillfällen och hoppas att en ”nedsippringseffekt” automatiskt sköter resten – det finns gott om belägg för att så inte är fallet.

Den omställning av biståndspolitiken som regeringen åtagit sig att göra är omfattande och obeprövad i Sverige – den innehåller både möjligheter och risker. Det kommer vara avgörande för regeringen att ta hjälp av all kompetens de kan för att nå goda resultat. Därför uppmanar vi regeringen att etablera ett expertråd för handelsbistånd där relevanta delar av näringslivet, akademin och civilsamhället från både nord och syd får möjlighet att bidra med sina respektive perspektiv, erfarenheter och kunskap.

Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect
Amira Malik Miller, Policychef, Fairtrade Sverige