Ställ svenska företag som kränker mänskliga rättigheter inför rätta

Artikeln publicerades ursprugligen i Expressen, den 1 april 2022. Läs den här.

Klimatförändringarna i kombination med ekonomiska intressen ökar trycket på mark och naturresurser i världen. När gruvindustri, energibolag och jordbrukskoncerner vill komma åt mark hotas lokalbefolkningens rättigheter.

Ett aktuellt exempel på denna form av konflikt är Afrikas största naturgasprojekt i Cabo Delgado i norra Moçambique. Uppskattningsvis 700 000 människor befinner sig på flykt från den konfliktdrabbade regionen på grund av krig och det naturexploaterande projektet.

Kopplingar till AP-fonderna och ABB

Den värdefulla naturgasen på havets botten har blivit en förbannelse för människorna i Cabo Delgados. Projektet är värderat till 1 200 miljarder kronor, men gynnar inte lokalbefolkningen. Tvärtom. Företagens samtal med de boende i området genomsyras av lögner och markstölder. Minst 750 familjer tvingas från sina hem. Majoriteten av befolkningen lever i fattigdom och är beroende av sin mark och sina fiskevatten för att överleva. För dem är projektet en ekonomisk dödsstöt. Gasprojektet medför dessutom oreparerbara skador på miljön och klimatet. Koldioxiden från naturgasen kommer att snabba på den globala uppvärmningen.

Personal och familjemedlemmar har vid flera tillfällen utsatts för hot och våld. En dag fungerar inte bilbromsen. En annan dag vaknar en familjemedlem med en kudde pressad över huvudet.

Två av oljebolagen som är involverade är europeiska: franska Total och italienska Eni. Det finns också kopplingar till Sverige. De svenska AP-fonderna har investeringar i oljebolagen och svenska ABB har fått uppdraget att utföra viktiga delar av gasprojektet.

Livsfarligt att protestera

Miljöorganisationen Justiça Ambiental (Klimaträttvisa) driver en process för att stoppa naturgasprojektet. Ett arbete förenat med livsfara. Deras personal och familjemedlemmar har vid flera tillfällen utsatts för hot och våld. En dag fungerar inte bilbromsen. En annan dag vaknar en familjemedlem med en kudde pressad över huvudet.

I We Effects nya rapport ”Bonde med livet som insats” vittnar 13 bonde-, urfolks- och kvinnoorganisationer från länder som Filippinerna, Uganda och Guatemala om hur deras medlemmar trakasserats till följd av sitt engagemang för klimat och miljö. Småskaliga bönder tystas, hotas och mördas när de försöker försvara sina rättigheter till mark, vatten och andra naturresurser.

Ny lag kan sätta press på europeiska företag

Att EU-kommissionen nu har presenterat ett lagförslag för att få bukt med företags exploatering av natur och människor kan innebära att europeiska företag måste utvärdera risker för människor och miljö. Om man ser allvarliga negativa effekter kan det också leda till att företagen kan ställas inför rätta i europeiska domstolar, oavsett var i världen skadan har skett.

Men för att direktivet ska leda till faktisk förbättring måste Sveriges regering i rådsförhandlingarna verka för att:

•  Moderföretaget ska kunna hållas till svars för kränkningar genom i hela värdekedjan;
•  Miljö- och människorättsförsvarare inkluderas som en uttalad grupp som företag ska ha kontinuerlig dialog med. Företag ska också se till att säkerställa deras säkerhet i de fall där de höjer sina röster;
• Det underlättas att faktiskt ta företag till domstol när de bryter mot lagen. Det ska gå att få juridisk upprättelse kollektivt så att bevisbördan inte ligger endast på några få. Idag är det ofta nästintill omöjligt för miljö- och människorättsförsvarare att driva rättsprocesser hela vägen igenom.

Låt den kommande lagen bli ett verktyg för att ställa europeiska företag till svars. Vi måste försvara dem som kämpar med livet som insats för att rädda vårt klimat.

Anabela Lemos
Miljöorganisationen Justiça Ambiental, Per Anger-pristagare 2022  

Anna Tibblin
Generalsekreterare biståndsorganisationen We Effect