Stoppa våldet mot kvinnor – det är en fråga om överlevnad

Foto: Marcus Lundstedt

Coronapandemin har lett till ett bakslag för jämställdheten och kvinnors rättigheter och försörjning, vilket har ökat hungern och våldet mot kvinnor runtom i världen. Mellan den 25 november och 10 december går We Effect och Vi-skogen med i kampanjen 16 dagar av aktivism för att stoppa våldet mot kvinnor.

Coronapandemin påminner oss om att könsbaserat våld är drivet av könsnormer och strukturella ojämlikheter som marginaliserar kvinnor och minoritetsgrupper och utsätter dem för större risk för våld, hot och tvång. We Effect och Vi-skogen deltar i den globala kampanjen 16 Days of Activism för att vi vill visa vårt engagemang för att stoppa könsbaserat våld.

Våldet mot kvinnor är ett genomgripande, globalt problem som bryter mot mänskliga rättigheter och som måste få ett slut. Som aktivister och feminister kräver vi ett erkännande av könsbaserat våld som ett grundläggande hinder i förverkligandet av kvinnors mänskliga rättigheter. Vi kräver aktion mot könsbaserat våld som en del av lösningen på att säkra varje individs rätt till mat.

Enligt FN:s årliga rapport om hunger och matotrygghet hade nästan var tredje person (2,37 miljarder) inte tillgång till tillräckligt med mat år 2020. Skadliga normer och ojämlikheter baserade på könstillhörighet innebär att kvinnor är mer benägna att nekas rätten till mat: kvinnor äter sist och äter minst. 10 procent fler kvinnor än män hade otrygg tillgång till mat under året.

Pandemin har ökat kvinnors utsatthet

Både hungern och ojämlikheten mellan män och kvinnor i tillgång till man har ökat under pandemin. När en kris inträffar får kvinnor i en redan utsatt situation än svårare att ta del av hälsovård och komma bort från förövare, samtidigt som de pressas extra hårt att skaffa mat och förnödenheter och ta hand om såväl barn som inte kan gå till skolan och familjemedlemmar och släktingar som är i behov av vård. Ojämlika normer innebär vidare att kvinnor nekas att äga mark och resurser – något som i sin tur begränsar kvinnors socio-ekonomiska, medborgerliga och politiska rättigheter.

Om vi inte tar itu med det könsbaserade våldet kan vi inte heller uppnå rätten till mat. Den som utsätts för våld, hot och tvång får ofta svårare att hålla sig frisk och klara och orka att odla och skaffa mat till sig själva och sina familjer. Stigma och exkludering kan vidare minska utsatta kvinnors tillgång till utbildning, och andra former av stöd. Studier visar att kvinnor på landsbygden påverkas oproportionerligt av hälsorelaterade och ekonomiska kriser. Enligt FN kommer omkring 660 miljoner människor fortfarande uppleva otrygg tillgång till mat år 2030. Detta kommer naturligtvis också påverka kvinnor särskilt, och sannolikt öka våldet mot kvinnor.

Att stärka kvinnor gynnar allas rättigheter

Vi måste förändra skadliga könsnormer som vidmakthåller könsbaserat våld för att säkerställa att kvinnor kan nyttja sina rättigheter fullt ut. Kvinnor som får sina rättigheter tillgodosedda är nyckelspelare för att nå en positiv förändring. Deras bidrag till jordbrukssektorn och matproduktionen spelar en avgörande roll för att säkra alla människors rätt till mat. Det är dags att i solidaritet med alla kvinnor höja rösten för att få ett slut på könsbaserat våld.

Det är också dags för utvecklingssektorn att lyssna på drabbade kvinnors erfarenheter av våld och hur det påverkar deras liv och vardag. Att ta itu med könsbaserat våld är ett långsiktigt arbete som kräver att vi gör plats, lyssnar och stöttar kvinnor och kvinnoorganisationer. Vi måste vidta åtgärder utifrån drabbade kvinnors perspektiv – både under #16DaysofActivism och efteråt.

Vad är könsbaserat våld?

Varje handling som begås mot en persons vilja och som är baserad på könsnormer och ojämlika maktförhållanden är könsbaserat våld (på engelska gender based violence). Det inkluderar fysiskt, emotionellt/psykologiskt och sexuellt våld, våld baserat på sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, samt nekandet av resurser eller tillgång till service. Könsbaserat våld innefattar strukturellt och institutionellt våld, och också hot om våld och tvång. Könsbaserat våld tillfogar skada för kvinnor, flickor, män, pojkar, transpersoner, intersexuella och icke-binära individer, och är en allvarlig kränkning av flertalet mänskliga rättigheter.

Texten är skriven av Camilla Lundberg Ney, Sian Morgan, Neda Calovska, Mariam Ikermawi, Faith Wayua, Marjorie Chola Chonya, Damaris Ruiz, Celina Butali och Belén Sobrino, medlemmar i We Effect och Vi-skogens globala expertgrupp inom jämställdhet. Den är översatt från engelska av Ellen Mäkipiha.

För mer information, läs We Effects policyöversikt Women’s right to food – putting gender justice on the table.