”Sverige måste stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter”

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect i debatt arrangerad av We Effect.

Coronakrisen har blottlagt världens orättvisor och FN varnar för en kris för mänskliga rättigheter i coronapandemins spår. Vad kan Sverige göra? Fem svenska politiker gav sin syn på frågan i en debatt arrangerad av We Effect. Alla svarade att något bör göras.

I fjol mördades nästan 200 människorättsaktivister bara i Colombia, Guatemala, Honduras och Filippinerna. Många är småskaliga bönder som dödas i sin kamp för mark och miljö visar We Effects nya rapport ”Bonde med livet som insats.”

Det finns tecken på att situationen ytterligare har spetsats till under coronakrisen. En vecka efter att Colombia införde utegångsförbud hade ytterligare tre bondeledare mördats. De som är förföljda har exempelvis svårare att gömma sig när de inte kan resa runt och byta boende.

– Det är fruktansvärda skildringar i rapporten om människor som mördas och förföljs för något så självklart som att klara sin egen försörjning och att odla sin egen mat, säger Kenneth G Forslund, socialdemokratisk riksdagsledamot och ordförande i riksdagens utrikesutskott, i en debatt om rapporten som sändes på Facebook den 27 april.

– Jag är, som många andra, djupt oroad för att det finns odemokratiska krafter som kommer att utnyttja coronakrisen i andra syften än just att begränsa smittspridningen, säger Magdalena Schröder, riksdagsledamot för Moderaterna.

Frågan i debatten var vad Sverige kan göra för att stötta de i världen som står upp för miljön och för sin rätt till mark. Bönder, urfolk och kvinnor är särskilt utsatta när konflikter uppstår kring mark eller andra naturresurser som ekonomiskt starka aktörer vill exploatera.

– Det rapporten främst visar är att det som görs idag inte räcker till, utan att något nytt och annorlunda måste till, säger Yasmine Posio, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Yasmine Posio betonar dels vikten av att bibehålla det nuvarande biståndet, men också av att verka internationellt för att fler länder ska leva upp till FN:s mål om att avsätta minst 0.7 procent av BNI till bistånd. Hon föreslår att samtliga svenska utrikesdelegationer har med företrädare från civilsamhället, samt alltid träffar representanter för civilsamhället på plats. Handelspolitiken kan också spela en roll.

– Vi måste ställa krav på att de varor vi köper in är sjyst producerade i områden där till exempel barn inte behöver jobba i jordbruket och där det finns skyddsutrustning mot miljögifter. Så vi behöver ta till vissa handelskrav för att komma till rätta med problemen, säger hon.

Björn Hummerdal, politiskt sakkunnig hos Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete, menar att rapporten bekräftar hur viktigt det är att Sverige verkar för demokrati och mänskliga rättigheter internationellt.

– Vi måste arbeta väldigt konkret för att stötta de människor som är utsatta, men vi behöver också från regeringens sida vara väldigt tydliga mot de stater som inte lever upp till sina åtaganden. Vi behöver göra flera olika saker på olika nivåer, säger han.

– Vi får inte se coronakrisen bara som en humanitär kris, utan måste fortsätta stödja den demokratiska utvecklingen och det demokratiska biståndet. Där ska vi inte ändra om.

Björn Hummerdal tror att Sverige har goda chanser att öka trycket på de länder som inte försvarar mänskliga rättigheter i samarbete med våra allierade i Norden och EU.

– Alla säger samma sak. Coronakrisen är oroande humanitärt, det är oroande ekonomiskt och det är också oroande för demokrati och mänskliga rättigheter. Så jag uppfattar att det finns en stor möjlighet att samarbeta här och lyfta den här frågan vidare, säger han.

Även Magdalena Schröder, riksdagspolitiker för Moderaterna, anser att Sverige bör verka för ett starkare internationellt tryck för demokrati och mänskliga rättigheter.

– Vi måste verka för ansvarsutkrävande av de som begår den typen av brott mot mänskliga rättigheter som beskrivs i rapporten. Sverige, EU och likasinnade länder måste markera mot detta och uppmana regeringar att leva upp till lagar, avtal och konventioner om mänskliga rättigheter. På EU-nivå kan både handelspolitiken och biståndspolitiken verka för att främja mänskliga rättigheter runt om i världen, säger Magdalena Schröder.

– FN:s demokratiska medlemsstater måste mer tydligt och effektivt kunna agera mot den här typen av kränkningar av mänskliga rättigheter och krympande demokrati, säger hon.

Med internationella påtryckningar kan Sverige verka för goda förutsättningar för ekonomisk utveckling och minskad fattigdom i världen, anser hon.

– Ekonomisk utveckling är det som ökar människor välstånd och lyfter människor ur fattigdom, men det måste finnas goda förutsättningar för det. Kärnan är respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, rule of law och en stark äganderätt, säger Magdalena Schröder.

Magnus Ek, riksdagsledamot för Centerpartiet, anser att det är viktigt att skapa en balans mellan å ena sidan internationella investeringar som kan driva på den ekonomiska utvecklingen och möjligheter för samtliga medborgare i ett land att leva i ekonomisk frihet.

– Investeringar i ett land är meningslösa utan att det också finns en fungerande rättsstat och en utveckling mot ökad ekonomisk frihet. Vill vi lyfta folk ur fattigdom, då krävs det att man har makt över den mark man brukar. Det är särskilt viktigt på landsbygden, säger han.

– Går allt som vi önskar kommer vi att ha ett rationaliserat jordbruk i många länder i framtiden, och då kommer färre försörja sig på jordbruket. Men det ska ske utan att folk tvingas bort från sin mark, tillägger han.

Socialdemokraten Kenneth G Forslund poängterade att det under coronakrisen kan vara motiverat att skifta biståndspengar från sådana projekt som för närvarande inte går att genomföra till de humanitära insatser som krisen kräver, men att biståndet på sikt bör bibehållas på nuvarande nivå.

– Att bibehålla biståndsviljan och biståndsnivåerna är oerhört viktigt. Behoven minskar inte med coronakrisen. De kommer tvärtom att öka, och var redan innan krisen underfinansierade om vi ska klara av att genomföra FN:s utvecklingsmål till 2030, säger Kenneth G Forslund.

Han anser också att det är viktigt att Sverige och det internationella samfundet markerar mot de länder där övergrepp på mänskliga rättigheter sker.

– Det är viktigt att andra länder ser vad som sker och påminner de här staterna om att det kommer en tid även efter corona och då kommer man obevekligen att få stå till svars för att sådana här övergrepp sker, om inte förr, säger han.

 

Av

Anna Koblanck

Bonde med livet som insats