Vi måste rusta världen mot krig – med bröd

Det behövs kraftfulla åtgärder för att stå emot den fiende som växer sig starkare världen över: hungern. Tidpunkten att skära i Sveriges bistånd kunde inte vara värre, skriver bland andra Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect.

Den här debattartikeln publicerades ursprungligen i Göteborgsposten den 5/7. Läs den här

Tvärtom borde Sveriges internationella engagemang förstärkas och prioritera insatser för ökad lokal matproduktion. Det skapar en tryggare värld och minskar behovet av matpaket. Regeringen gör nu en återbetalning av 1,3 miljarder kronor till biståndet. Men nedskärningen är fortfarande den största någonsin i det svenska biståndets historia. Samtidigt befinner sig världen i den allvarligaste humanitära situationen sedan andra världskriget.

En ny rapport från Rädda Barnen och Oxfam visar att en människa dör av hunger var 48:e sekund. Efter Rysslands invasion av Ukraina riskerar nu 1,7 miljarder människor extrem fattigdom. Det är en femtedel av världens befolkning.

FN:s utvecklingsprograms chef som var på besök i Stockholm inför toppmötet +50 sa att Sverige behöver skifta fokus för biståndet, från humanitärt till långsiktigt. FN:s Världslivsmedelsprogram talar även de om behovet av att arbeta förebyggande.

Ta sig ur fattigdom

För We Effect har mer än 60 års erfarenhet lärt oss att långsiktigt samarbete är det mest effektiva för att människor själva ska ta sig ur fattigdom. Att skicka matpaket är en sista akut åtgärd, aldrig den långsiktiga lösningen.

Samstämmiga rapporter bekräftar att det i dagsläget inte är brist på mat som orsakar den snabba ökningen av hunger. Behovet att öka länders självförsörjningsgrad gör sig akut påmind när hungern ökar. Pandemin var ett exempel på detta. Kriget i Ukraina ett annat.

När priserna på basvaror som vete, majs och solrosolja skenar innebär det i praktiken att familjers matbudget går från ansträngd till omöjlig. När ett kilo vetemjöl kostar mer än en dagslön går inte ekvationen ihop.

I alla länder där matbristen är kännbar uppstår hunger, svält och död, men också social oro och krig. Det är en bidragande orsak till många konflikter i historien, från franska revolutionen på 1700-talet, svenska hungerkravaller på 1900-talet till kriget i Syrien på 2000-talet. Världsbanken varnar nu för att stigande matpriser leder till ökad social oro och våldsamheter i Mellanöstern och Afrika.

När priserna på basvaror som vete, majs och solrosolja skenar innebär det i praktiken att familjers matbudget går från ansträngd till omöjlig.

Lokal matproduktion och förutsättningar att driva ett hållbart och lönsamt jordbruk är förutsättningar för att människor ska kunna stanna där de bor och säkra sin mattillgång.

Om tillgången till mat säkras för de som drabbas av krigets konsekvenser minskar vi risken för politiska upplopp och konflikter. Livsmedelsförsörjning är en grundläggande del av totalförsvaret och det enda som långsiktigt biter på orsaken till krig och katastrofer.

Sverige borde kraftsamla mot hungern. Det minskar behoven av bistånd på sikt. Att rusta världen med bröd är en långsiktig väg till fred.

Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect

Johan Nyhus, förbundsordförande HSB

Leif Linde, styrelseordförande Kooperativa Förbundet

Lars Ericsson, vd Konsumentföreningen Stockholm

Karin Stenmar, hållbarhetschef Folksam

Anna Carlström, styrelseledamot We Effect och strategisk kommunikatör Lantmännen

Peter Göransson, vd Fonus