Nedslående IPCC-rapport manar till handling

För att vi ska ha någon chans att hålla uppvärmningen under 1,5 grader måste nettoutsläppen globalt nås redan 2045 i utvecklade länder och 2050 i övriga länder – det är långt ifrån den verklighet vi ser idag. Trots att världens länder, genom Parisavtalet, enats om att minska sina utsläpp så att vi aldrig når 1,5 graders uppvärmning så fortsätter utsläppen att öka varje år.  

Klimatförändringarna skördar redan liv, bidrar till svält och fattigdom och resursbrist som ökar risken för nya konflikter. Och eftersom 3,3 – 3,6 miljarder människor lever i kontexter som är extremt sårbara för uppvärmningens konsekvenser tros proportionerna av ytterligare uppvärmning bli väldigt omfattande.  

IPCC säger att det nu krävs omedelbar och omfattande handling för att ställa om. Om utsläppen börjar gå ned snabbt och omedelbart kan vi minimera skadan från den globala uppvärmningen, men inte undvika den helt. Det har redan gått så långt att vissa konsekvenser är oundvikliga. Därför framhåller IPCC hur viktigt det är med insatser för klimatanpassning, speciellt för de som är mest sårbara.  

Det senaste klimattopmötet i Sharm El Sheikh handlade till stor del om att skapa en fond för skador och förluster åt de mest påverkade. Men trots den stora uppmärksamheten som detta fick i förhandlingarna och att vissa framsteg nåddes så saknas fortfarande mycket pengar och det är otydligt vem som ska betala vad till vem och hur. I dagsläget har insatserna, enligt IPCC, varit både för få och för småskaliga. Det råder en vid diskrepans mellan hur mycket finansiering som krävs för klimatanpassning och hur mycket pengar världens länder hittills har investerat. 

I rapporten konstaterar IPCC att det kommer krävas en snabb och stor ökning av finansiering till klimatanpassning och Sara Törnros, klimatrådgivare på We Effect håller med. 

– När vi deltog på klimattoppmötet i Sharm El Sheikh i höstas var ett våra viktigaste krav att mer pengar måste gå till klimatanpassning. Vi ser dagligen hur klimatförändringar drabbar våra partnerorganisationer negativt. Det har blivit svårare att odla på grund av torka och förändringar i odlingssäsonger samtidigt som skador och förluster för jordbruken från extremväder blir allt vanligare. Ska världens bönder kunna fortsätta förse alla med mat måste de få stöd omedelbart, säger Sara Törnros. 

Samtidigt som temperaturen ökas, blir extremväder mer vanligt förekommande och miljontals människor lever i akut matotrygghet, det vill säga att de inte har en säkrad tillgång till mat. Kvinnor och barn i låginkomsthushåll och andra marginaliserade grupper drabbas oftast hårdast. Man ser också hur småskaliga jordbrukare är speciellt utsatta.  

Klimatförändringarna kommer med enorma kostnader för utvecklingsländerna. Förutom ett ökat mänskligt lidande kan man nu se hur klimatförändringarna också lett till ekonomiska skador för jordbruk, skogsbruk, energiproduktion och turism, menar IPCC. Detta är inte minst tydligt hos småskaliga jordbrukare som har mycket dåliga förutsättningar att ställa om sina verksamheter.   

– För oss som arbetar med småskaliga jordbrukare i några av världens fattigaste länder är det tydligt hur de ekonomiska utmaningarna växer. Bönder som redan har haft det svårt att försörja sig på sina små gårdar dukar snart under. Temperaturhöjningar och torka leder till att skördar uteblir. Nu ser vi på flera platser hur bönder som kan bidra till mattryggheten och ekonomisk utveckling istället tvingas lämna sina marker och söka andra jobb i städerna, säger Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect.    

Även den biologiska mångfalden står inför en kritisk situation. Efterfrågan på naturresurser har lett till storskalig skövling av skog och storskaliga monokulturella jordbruk utmanar ekosystemens förmåga att behålla den biologiska mångfald som krävs för att hålla djur och växter levande. Istället utarmas jordarna från näring.