Bonden Beths väg till oberoende

AV: ANNA KAKULI

Kan du föreställa dig hur livet skulle se ut om ingen bank ville ha dig som kund, varken för att spara eller låna? Hur varje liten utgift skulle bli en utmaning? Över en miljard kvinnor saknar tillgång till banktjänster och det blir ett hinder som håller dem kvar i fattigdom. För Beth Kiumo Daniel i Kenya vände livet när hon fick lära sig att se en höna som en investering.

– Som ensamstående mamma till fem barn fick jag aldrig pengarna att räcka. Det var hemskt. Det kunde ha varit annorlunda om jag hade haft den kunskap jag har idag om ekonomi, säger Beth.

Om Beth Kiumo Daniel bara vetat. Då hade hon inte behövt slita så hårt under två decennier efter makens död. Vetat mer om pengar och jordbruk. Haft tillgång till enkla lån och kloka råd om hur hon kunde tjäna ihop pengar till basvaror, skolavgifter, utsäde, plantor, kor, getter och höns. Vetat hur hon med andra kvinnors stöd sluppit vänta oroligt på den oförutsägbara vinsten från den årliga kaffeskörden och ständigt be om förskott från den ynka lärarlönen från byns skola.

”Jag tvingade mig själv att hitta sätt att tjäna pengar på”.

Här i distriktet Kangundo i centrala Kenya lever varannan person i fattigdom och kaffe är en viktig inkomstkälla. När Beth pensionerades från sitt lärarjobb 2008 blev hon helt beroende av vad kaffet gav. Men hennes slumrande kooperativ Kakuyuni Farmers’ Cooperative Society vaknade bara till liv under den årliga skörden för att sedan stänga ner och lämna Beth och de andra bönderna utan tillgång till rådgivning, tekniskt stöd eller krediter. Trots att Beth hade tillgång till mark och kunde bestämma över sitt jordbruk saknade hon krediter och kunskap för att öka kaffeskörden och förbättra sitt jordbruk.

Jag har träffat åtskilliga kvinnor på landsbygden i östra Afrika som berättar om frustrationen över att inte kunna utveckla de små resurser de har och om vanmakten de känner över att inte kunna förebygga eller hantera torka och angrepp på grödor. Att alltid vara i händerna på omständigheterna eller en man. Att aldrig ha kontroll över sin ekonomi.

Stäng X
Beth Kiumo Daniel på den lokala medlemsbanken. Idag är hon mindre sårbar och behöver inte bekymra sig över hur hon ska försörja familjen. Foto: Fredrik Lerneryd. Beth var med och startade spar-och lånegruppen Kavilinguni Chui Self-help Group 2012. Foto: Fredrik Lerneryd. Beth med sina getter. Hon har även kor och höns som komplement till sin kaffeodling. Det gäller att ha flera inkomstkällor att falla tillbaka på. Foto: Fredrik Lerneryd. Bönor är en viktig gröda för Beth. Foto: Fredrik Lerneryd. Hellen Ngina har genom deltagande i spar- och lånegruppen lyckats spara ihop till en mjölkko som ger henne och familjen viktiga inkomster. Foto: Fredrik Lerneryd. Hellen Ngina med dottern Victoria. Foto: Fredrik Lerneryd.

År 2010 inledde We Effect ett samarbete med Beths kooperativ Kakuyuni Farmers’ Cooperative Society. Kooperativets personal utbildades i hur de kunde öka kaffeproduktionen, utnyttja kooperativets stora markägor för att öka matsäkerheten genom att odla grönsaker samt driva upp tåliga kaffebuskar. Medlemmarna undervisades i jämställdhet, entreprenörskap och finansiella tjänster. Det var genom denna satsning som Beth var med och bildade spar-och lånegruppen Kavilinguni Chui Self-help Group år 2012. Gruppen fick lära sig mer om ekonomi och det förändrade Beths sätt att tänka. Hon berättar om vändpunkten då hon tog nya initiativ och slutade låna pengar till basvaror som salt och socker.

— Jag började göra små affärer som att sälja ved. Jag tvingade mig själv att hitta sätt att tjäna pengar på. Jag var verkligen tvungen att tänka till och vara kreativ för att inte misslyckas och svika gruppen. Och med tiden lyckades jag investera i getter och kor, säger Beth.

Idag producerar Beths 300 buskar ett ton kaffe och den senaste skörden gav drygt 6 000 kronor. På gården finns kor, getter och höns. Mellan kaffebuskarna växer grönsaker, frukt och nötter. Hon oroar sig inte längre för att kunna bidra med pengar till gruppen varje vecka.

Några kilometer från Beths gård bor Hellen Ngina med sin man och två barn på nio och tre år. Hon är en av de nya yngre medlemmarna i kooperativet och har ett tufft utgångsläge jämfört med de äldre bönderna med fullvuxna kaffebuskar. Familjens jordlott behöver byggas upp från grunden. När vi pratar om pengar säger Hellen att kvinnor som lever i fattigdom har det jobbigare än män.

–  Det är oftast till oss som barnen vänder sig och vi tar på oss ansvaret när det inte finns några pengar, säger Hellen.

Hon vakar oroligt över sina tvååriga kaffebuskar som hon hoppas överlever i hettan tills regnen kommer. Löven är torra och bruna och drömmen om att tjäna pengar på kaffet känns långt bort. Hon är medlem i en grupp som kooperativet Kakuyuni startade för att stötta unga utsatta jordbrukare och samtidigt få dem intresserade av kaffe. Genom gruppen har hon lärt sig hantera sin ekonomi.

–  Jag har lärt mig hur jag ska disponera pengarna under månaden för att de ska räcka. Om jag tar ett lån nuförtiden så gör jag det till projekt som kan förbättra livet, säger Hellen.

”Jag råder andra kvinnor att undvika att vara beroende av någon annan”.

Jag noterar att Hellen och Beth satsat på flera inkomstkällor för att klara sig när skördarna slår fel. Det är torka nu så Hellens livlina är mjölkförsäljningen från hennes ko samt tomatodlingen på flodbanken nere i dalen där det fortfarande finns vatten i en fåra i floden. Tomaterna hålls vid liv med vatten som pumpas upp med en generator – en viktig investering – som måste dras i en skottkärra flera kilometer upp och ner för sluttningen varje gång hon vattnar. Uppförsbacken symboliserar läget för majoriteten av kvinnorna på Afrikas landsbygd som vill ta ett lån eller öppna ett eget sparkonto. Vägen dit är brant och krokig. Samtidigt symboliserar Beth och Hellen den urkraft som banker och finansinstitut ignorerar. När kvinnor som lever i fattigdom får möjligheten att spara, låna och investera ­– på sina villkor –  kan de hjälpa sig själva och varandra. Trots att bankerna vänt dem ryggen.

–  Jag är helt för att kvinnor har makt över pengar. Det kommer att mätta alla. Jag råder andra kvinnor att undvika att vara beroende av någon annan. Att bli självförsörjande, säger Beth bestämt.

Beth har blivit en förebild i Kakuyuni och hon ger gärna tips och råd till andra kvinnor om hur de kan hitta inkomster.

– En höna är en mycket bra investering. En liten kyckling kostar 10–15 kronor och du kan sälja en höna för 50 kronor. När du har en större buffert kan du köpa en kalv för 600 kronor och när den vuxit till en ko kan du sälja den för 2000 kronor. Du måste tänka stort, säger Beth.

Vill du veta mer om hur en spar- och lånegrupp fungerar? Läs mer på faktasidan. 

Fattiga kvinnor stängs ute från ekonomin

Över en miljard kvinnor i världen saknar tillgång till grundläggande finansiella tjänster, som att ha ett bankkonto eller att kunna låna pengar. Det gäller i synnerhet kvinnor som lever i fattigdom eller på gränsen till fattigdom. Det är ett slags fattigdomsfälla som särskilt drabbar kvinnor: de är utestängda från den formella ekonomin.

 

Bankerna i fattiga länder, exempelvis i Afrika, kräver ofta fast anställning eller fast egendom för att man ska vara välkommen som kund eller för att få ett lån. Kvinnor i miljöer där fattigdomen är utbredd har sällan det bankerna kräver. Om någon i familjen är anställd är det nästan alltid mannen, eftersom kvinnan förväntas ta ansvaret för hemmet, barnen och jordbruket. Det familjen äger är ofta bara en liten bit mark och den står som regel i mannens namn.

 

Att stå utanför den formella ekonomin gör det svårare att spara. Kontanter som sparas i en burk kan bli stulna eller gå åt till dagliga småutgifter. Inflationen kan göra att sparkapitalet blir mindre värt, istället för att växa. Utan sparkapital blir små investeringar omöjliga, även om de skulle ge bra utdelning och ökade inkomster. Många kvinnliga bönder i utvecklingsländer sitter fast i en sådan ond cirkel. Trots att de har rätt till samma ekonomiska förutsättningar och resurser som männen, ser verkligheten långt ifrån ut så.

 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ta del av berättelser och nyheter.

{{ registrationMessage }}