Nyheter

Debatt: Trump ett hot mot fattiga kvinnor

PUBLICERAD: november 14, 2016

KATEGORI: Debattartiklar

USA:s nyvalde president Donald Trump har inte bara en unken kvinnosyn. Den politik han kommer att föra kan bli ett direkt hot mot kvinnors rättigheter i utvecklingsländer och deras möjligheter att ta sig ur fattigdomen. Sveriges feministiska regering måste agera.

Donald Trumps kvinnosyn är väl dokumenterad efter en valrörelse där hans sexistiska och förnedrande kommentarer om kvinnor löpt som en följetong i medierna.

Mindre känt är att Trump backas upp av samma kristna höger som tidigare sett till att USA:s biståndspengar använts för en kvinnofientlig konservativ agenda. Under Ronald Reagan infördes regeln att ingen organisation som informerar om abort kan få amerikanskt bistånd. Under George W Bush satsades enorma summor på att förkunna avhållsamhet och trohet, medan kondom fördömdes i kampen mot hiv. Spridningen av hiv minskade inte, men det gjorde kvinnors möjligheter att kräva kondom som skydd mot både hiv och graviditet.

Kvinnor utgör en majoritet av de 702 miljoner människor som lever i extrem fattigdom. Deras brist på rättigheter är ofta orsaken till fattigdomen, det ser vi på We Effect dagligen exempel på i de 24 länder där vi arbetar med långsiktigt bistånd. Allra mest grundläggande är att kvinnor saknar rätten att bestämma över sin egen kropp, vilket orsakar övergrepp, oönskade graviditeter och hälsoproblem. Att ta sig ur fattigdomen under sådana villkor är omöjligt för många kvinnor.

USA:s klimatpolitik riskerar nu också att bli ett hot mot kvinnor i fattiga länder. Trump har lovat att häva Parisavtalet, vilket innebär att USA inte ställer upp på de utsläppsminskningar som krävs för att begränsa klimatförändringarna.

Klimatförändringarna drabbar i första hand fattiga länder där en majoritet av befolkningen är beroende av jordbruket för sin överlevnad. Och bland de fattigaste jordbrukarna hittar man övervägande kvinnor som odlar en liten bit mark med enklast tänkbara handredskap.

USA är världens största biståndsgivare och har genom sitt politiska inflytande makten att påverka riktningen för den globala biståndspolitiken. Andra länder kommer att tvingas anpassa sig. Samverkar man med USA finns risken att biståndsprojekt förvandlas till verktyg för en konservativ och kvinnofientlig politisk agenda, det har vi sett förut. Och de som inte samverkar kan tvingas lägga stora resurser på att parera de negativa effekterna av USA:s bistånd.

Sveriges regering bör redan idag ställa sig frågan vad som kan göras för att minska Donald Trumps skadeverkan på fattiga kvinnors rättigheter. Det är viktigare än någonsin med en feministisk utrikespolitik och ett offensivt svenskt bistånd som driver på för att stärka kvinnors rättigheter.

Anneli Rogeman, vd, We Effect

Debattartikeln är publicerad i ett flertal tidningar.

Läs fler nyheter och debattartiklar från We Effect

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ta del av berättelser och nyheter.

{{ registrationMessage }}