Ansvarsfullt näringsliv måste premieras

Sverige har på nytt öppnat en ambassad i Filippinerna och arbetar för svenska investeringar och ökad handel. Nästa år öppnar Ikea sitt första varuhus i landet. Ekonomin i Filippinerna är som många andra länder i Asien på tillväxt. I städerna växer medelklassen och med det efterfrågan på varor att konsumera.

Denna utveckling kan vara positiv, men ökad konsumtion kräver också ökad tillgång på vatten, skog och jordbruksmark. Den senaste veckan har vi själva mött jordbrukare som hamnar i kläm för tillväxten i megastaden Manila.

Vi har också mött människor som tvingats lämna sina byar i brist på jobb, men hamnat i ännu större problem i livsfarliga slumområden. Inte minst är situationen tuff för kvinnor. Missbruk av droger och alkohol bidrar till ökat våld mot kvinnor och barn. Många familjer tvingas dessutom flytta gång på gång för att ge plats åt köpcentrum eller andra projekt. En ond cirkel skapas.

Våra möten är dessvärre bara symptom på en allvarlig situation. Utrymmet för civilsamhället krymper snabbt. Kritiska röster hotas och tystas. Enligt organisationen Global Witness dödades förra året 30 mark- och miljöförsvarare på Filippinerna, och gick därmed om Brasilien i statistiken som det farligaste landet i världen för mark- och miljöförsvarare.

Den senaste veckan har vi även träffat beslutsfattare, människorättsförsvarare och svenska företag i Filippinerna. Vi har poängterat vikten av demokrati och mänskliga rättigheter för en hållbar utveckling. Rättigheterna gäller alla, bönder på landsbygden, människor i slumområden och medelklassen i städerna.

Det är av yttersta vikt att svenska företag som vill investera och verka i länder som Filippinerna också är medvetna om problem i samhället, och arbetar för att bidra till lösningar. Hur företag bedriver sin verksamhet spelar en avgörande roll för miljontals människor, och är en förutsättning för att nå de globala målen till 2030.

Det är också en fråga om konkurrenskraft. Många svenska företag arbetar hållbart och med stor hänsyn för klimatet och människors rättigheter. Det har vi själva hört från företag som vi träffade i Filippinerna. Men det bygger på frivillighet. De konkurrerar med företag som tjänar pengar på andra människors och klimatets bekostnad, som inte visar sådan hänsyn. Ansvarsfullt företagande ska premieras, inte tvärtom.

Biståndsminister Peter Eriksson vill nu inleda en ”demokratioffensiv” genom det svenska utvecklingssamarbetet. Att utreda behovet för en lag för ”Human rights due diligence”, som gör företag ansvariga för att göra en analys och åtgärdsplan för att förebygga och redogöra för hur företaget hanterar potentiella människorättsrisker, borde vara en central del i demokratisatsningen. I Frankrike och Storbritannien finns redan lagstiftning på plats, även Finlands regering har nyligen förbundit sig till att införa sådan lagstiftning.

Svenska företag föredrar normalt frivillighet i stället för lag. Men det räcker inte till. Som ett första steg borde regeringen utreda en lagstiftning för företag som stärker mänskliga rättigheter. Om inget sker – snabbt och tydligt – bör det bli föremål för lagstiftning precis som hos våra EU-grannar.

Filippinerna är bara ett av många länder som kan bryta sin våldsamma bana. Svenska företag måste se till att stärka människors rättigheter via sina investeringar, leverantörer, dotterbolag och andra intressen. Mänskliga rättigheter ska inte bara vara värdeord i en årsredovisning, utan en del av affären.

Alla svenska företag borde agera så att ägare, personal och kunder kan vara stolta. De ska känna sig trygga med att företagens varor och tjänster stärker människor globalt, inte förstöra deras möjligheter till en bättre framtid.

Vår uppmaning till Sveriges regering är: Låt inte svenska företag hamna på efterkälken. Ta efter våra EU-grannars exempel och bidra till ett ansvarsfullt och demokratiskt näringsliv där mänskliga rättigheter är en del av affären.

Tommy Ohlström, ordförande KF; Lotta Folkesson, styrelseledamot LRF; Anders Lago, ordförande HSB; Erica Lundgren, vd OK Västerbotten; Helen Persson, medlemschef Konsumentföreningen Stockholm; Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect.